Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Morgongåvan

Att gå runt och känna sig låg är inget roligt alls. Det känns som slöseri med tid, samtidigt som det inte är så lätt att vara klämkäck hela tiden. Jag skyller inte ens på den finansiella krisen. Snarare så är det tillvaron som spökar, familjesituationen gör mig deprimerad och energilös. Men jag har svårt att lyfta mig själv i nackskinnet.

Så läser jag i en tidning om en 22-årig ung man som sett sitt liv tillintetgöras i USA:s krig i Irak. Sönderbränd i ett militärfordon, blind på ett öga och lidande av svåra posttraumatiska besvär. Då känner jag mig lika låg som tidigare - och nu dessutom med dåligt samvete. Vad i *** har jag att beklaga mig över?

Den unge mannen anstränger sig hårt för att skaffa sig någon form av drägligt liv. På hans underarm har han tatuerat orden:

Yesterday is history. Tomorrow is a mystery. Today is a gift.

Om nu idag är en gåva - varför kastar jag då bort den som om den var inget värd?

Har det slagit dig att om du nu ägnar dig åt lönearbete och du inte gör det bästa du kan av din arbetsdag - då betalar du ett högre pris för de slantar du drar in? Är inte attityd ibland underskattat i förhållande till arbetsinnehåll?

Det är nog så att vad vi tänker avgör vad vi ser. Så ansvaret vilar på dig själv om svårigheter, problem och hopplöshet ska få vara med i bilden. Varje vardag har sina höjdpunkter, så det gäller att försöka lägga märke till dem och ta dem till sig. För egen del måste jag just nu ta en dag i sänder.

Igår är historia. Imorgon ett mysterium. Idag är en gåva.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer

  1. Problemet är nog att vi i dagens "alla är sin egen lyckas smed samhälle" har lite överdrivna förväntningar till detta livet. Vi har inga självklara förutsättningar längre i att hantera livskriser, sjukdom och annan motgång. Vi har blivit så överflatiska. Vi bidrar därmed till att våra medmänniskor inte tacklar motgång och konstruktiv kritik (och själva har vi glömt hur man ger den). Jag menar inte att alla skall bli superkritiska och racka ned på varandra, men det är faktiskt lov att både vara sjuk, må dåligt och ha det jävligt. Det betyr inte att man är en misslyckad individ men alldeles, alldeles normal. Livet är inte alltid så kul, och då behöver vi någon som kan lyssna på oss, uten massa käcka tillrop om att det ordnar sig nog. För det är faktiskt inte säkert att det ordnar sig, och när det går åt helvete är det gott att veta att vi inte är så ensamma som vi tror.
    Nej, Per, jag kan inte lova dig att morgondagen blir bättre. Du har många tuffa dagar bak dig och framför dig.Finn någon som du tror kan komma att stå där stadigt och lyssna på dig.Och du har rätt, det är de små händelserna som är själva livet. Men vi måste upptäcka dem själva. Jag önskar dig alla goda tankar och någon med stadiga lyssnarstövlar.

    SvaraRadera
  2. Man behöver tycka synd om sig själv och må dåligt ibland. Det går inte att vara stark hela tiden.
    Som Grön säger är det nog bra att ha någon och bearbeta sina tankar med också.
    Det finns alltid någon som har det värre. Men ens eget lidande kan vara väl så plågsamt ändå.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig genom att jag tror att inställningen betyder väldigt mycket. Ser man svart så blir det svart med största sannolikhet. Däremot betyder inte det att man måste vakna och vara lycklig och klämkäck varje dag. Det finns alltid någon som har det värre, men det betyder inte att vi alltid måste gå runt och vara så tacksamma för allt hela tiden (även om det säkert underlättar).

    Visst är livet en gåva, men det är inte alltid en trevlig, vacker och underbar gåva ur vårt eget lilla perspektiv.

    Jag tror att man måste försöka hitta något positivt när livet blir för negativt, men jag tycker också att det är helt ok och nödvändigt att ibland få tycka synd om sig själv, deppa och bara vara lite låg i perioder. På det viset kan man också finna energi och slutligen komma ut ur mörkret både starkare och gladare.

    Jag hoppas verkligen att det löser sig för er på något sätt och att ni båda kommer ur det både starkare och gladare oavsett hur ni gör. Det känns som lite klyschiga ord i en jobbig tid, men jag vet inte annars vad jag ska säga.

    /Fru Krona

    SvaraRadera
  4. Nej, nu jävlar tycker jag du faktiskt få ta dig i kragen och rycka upp dig. Att gå och tycka synd om sig själv leder överhuvudtaget ingenstans.

    1. Vad vill du? (realistiskt, tidsbestämt, förrankrat osv.)
    2. Hur når du dit?
    3. Hur ser planen ut?
    4. Verkställ!!

    SvaraRadera
  5. Per Penning,

    Det går alltid att relativisera sina egna problem, men jag undrar om det är sunt?

    Om ert förhållande är på upphällningen efter så lång tid, så är det klart att det är supertungt för er båda två just nu. Det är en omvälvande förändring och sorg, rädsla, oro och ångest inför framtiden är naturliga känslotillstånd. Hur ser den människa (robot?) ut som glider igenom en sådan här sak som vore det ingenting?

    Hoppas du kan kämpa dig igenom den svåra tid som du upplever just nu!

    Mvh

    Carolus

    SvaraRadera
  6. Carolus, tack för de värmande orden. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg