Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

I dessa deklarationstider

Nu är det ju skattepengar tillbaka eller unkna restskattetider.

Finansmannen Mats Qviberg intervjuades i Skattebetalarnas tidning 'Sunt förnuft' härförleden, och det var intressanta funderingar att läsa.

Mats har alltid varit emot att Sverige ska deltaga i valutasamarbetet och menar att vi klarar oss hyggligt i den här finanskrisen tack vara att vi just står utanför. Det höjs ju andra röster att vi borde gå med, inte minst på grund av att den svenska kronan är svag.

Men vad är egentligen rätt eller fel? Finns det någon som med säkerhet kan påstå att det ena eller det andra är det bästa för Sverige?

Qviberg menar att pengar är roten till allt gott. Det kapitalistiska systemet är inte perfekt utan har sina skavanker - men är ändå oändligt mycket bättre än alternativen.

'Flumvänstern har ju haft tokfel i 50 år. De tycker att Kina var bra under Maos regim och gick ju runt med Maos lilla röda. De tyckte att Sovjetunionen och Kuba var klockrena länder. Och ingen av dem har bett om ursäkt för att de hade fel.'

Ja, Lars Ohly, AFA och Svensk-Kubanska föreningens diktaturkramare - jag förstår då inte hur de resonerar, tokstollarna. Det här inlägget i debatten fann jag intressant.

Qviberg säger att han tycker genuint illa om skatter 'överhuvudtaget'.

'Idag betalar vi mer än 50 procent av våra inkomster i skatt. Och ändå klarar man inte av vård, skola och omsorg. Vill de ha ut 100 %? Eller vad är målsättningen?'

Ja, det undrar jag med. Värnskatten är minst sagt vansinnig, exempelvis.

Hur går börsen 2009, Mats?

'Den slutar på plus. Glöm aldrig att optimister inte bara har roligare än pessimister, de har också oftare rätt då börsen går upp sju år av tio.'

Kommentarer

Populära inlägg