Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Bitter budgivning

Nej, inte heller denna gång blev det något nytt hus för familjen Penning. Budgivningen skenade iväg på tok för mycket och husets prislapp landade på nytt rekord i området. Vi skulle visserligen kunnat kasta in en slant till men livet är mer än fyra väggar och ett innertak att titta på. Pengarna och privatekonomin ska räcka till så mycket som ger mera i livet - resor, nöjen, upplevelser och annat som ger guldkanten.

Det är ett fantastiskt hus där allt är iordningställt mycket smakfullt och trevligt. Det fanns inget att beklaga sig över. Bara att flytta in och trivas.

Möjligen blev jag en aning betänksam kring att leva så som en barnfamilj i denna boning - saker och ting slits hårdare med fotboll och bandyspel inomhus. Men vi fann det så bra att vi tänjde på budgivningens gummiband hårdare än vad vi gjort tidigare.

Jag sörjer inte överdrivet mycket. Däremot åtgår det mycket energi i att dribbla med hundratusentals kronor i en auktion över SMS och telefon. Det är egentligen helt vansinnigt så lätt det är att börja räkna i räntekronor istället för lånebelopp. Och vid ett visst läge - när det står emellan en själv och en annan budgivare - riskerar man ytterligare att tappa rim, reson och respekt för pengar. Då 'glömmer' man lätt beloppet som är lagt som bud och tittar istället på hur mycket dyrare varje nytt bud gör kalaset, och det är så klart lättare att dupera sig med.

Huset steg med 22 procent under budgivningen. Kanske ett smart upplägg av mäklaren och säljaren även om jag inte tror det. Jag tror att de siktade på 10 procent upp. Jag vet av lagfarten att huset köptes för 63 procent av utgångsbudet för ett år sedan. Sedan har det renoverats upp till tipp topp för ett antal hundratusen kronor. Min uppfattning blir att utgångsbudet lades på ungefär 25 procent högre än inköpskostnad och renoveringskostnader. De gjorde i slutänden en femtioprocentig vinst. Jag måste gratulera till den fina avkastningen.

Nu återstår det att se hur prisutvecklingen och den beryktade bolånebubblan tar oss. Min euforiska känsla som blandades med skräckblandad förtjusning under budgivningen har lagt sig. Jag känner mig mer sansad men trött. Faktum är att vi ännu ett tag lever vidare i en relativt låg belåning med en ganska duktig amortering vilket aldrig kan vara en nackdel.

Nu så ska jag slå mig ned i soffan och titta på 'Maxed out' - filmen om överbelånade amerikaner - så som en stunds terapi.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. hej.
    ja filmen "maxed out" den är bra,den kan man se hur många gånger som helst,jag har nog sett den 10talet gånger!

    SvaraRadera
  2. Om man vill muntra upp sig själv efter att ha förlorat en svettig och nervös budgivning kan man trösta sig med att motparten förmodligen fick betala mer än denne tänkt sig tack vare ens medverkan :)

    Om man inte är den skadeglada typen skall man ändå känna stoltet att man inte bara följer med och bjuder emot hela tiden utan faktiskt har karaktär att hoppa av.

    SvaraRadera
  3. Tråkigt att det inte blev ett nytt hus. Bättre lycka nästa gång.

    SvaraRadera
  4. Kattliv, den är karaktärsdanande. :)

    Tack Anonym och MalmöMicke. Jag förmodar att vårt problem är att vi räknar med ganska pessimistiska 'nyckeltal' i vår bolånekalkyl. Många gör nog inga sådana utan nöjer sig med bankens kalkyl, kanske?

    SvaraRadera
  5. HUR kan du ha reklam för AKELIUS?
    och ja de har 5% ränta på spar-MEN de har inte insättningsgaranti!!!!!!

    SvaraRadera
  6. Hej Anonym, det stämmer. Samtidigt så är Akelius ett välskött bolag som jag inte skäms för att göra reklam för. Hittar du däremot reklam här för SMS-lån så hör av dig. :)

    SvaraRadera
  7. hej igen.
    hir kan du tycka att Akelius är ett välskött bolag när de inte har insättningsgaranti.
    ett välskött bolag HAR insättningsgaranti som bevisar att de tar sitt ansvar!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg