Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Så många procent finns inte

Värstingfonder hos banken. Vad är det?

Jo, det är de fonder som tillhör de största fonderna i Sverige inom sin kategori som är bankernas bästa kassakor. Och i relation till hur mycket spararna betalar i avgifter har dessa fonder avkastat uselt. Du hittar dem här och skulle du råka ha oturen att ha sparkapital i dem så sluta upp med det. Du tjänar mer på att ha dem på ett vanligt sparkonto.

Det kan lätt bli så illa att du kan gå back. Stackars Tobias betalar mer till Nordea i avgifter än vad deras fond presterar. Det är stor likhet med Astrid Lindgrens skattedebatt då hon 1976 skrev om Pomperipossa i Monismanien - och fällde den socialdemokratiska regeringen i påföljande val. Var går gränsen för ocker?

Astrids marginalskatt slutade på 102 % och hon skrev då den här underbara historien som finansminister Gunnar Sträng gjorde sitt bästa att avfärda. Ett ljudklipp hos SR finns här att lyssna på.

'Artikeln är en intressant kombination av stimulerande litterär förmåga och djup okunskap om skattepolitikens irrgångar. Men det begär vi ju inte att Astrid Lindgren ska klara.' bufflade han på i Riksdagen. Men tji fick han. Socialdemokraterna som hade suttit 44 år vid makten förlorade några månader senare valet. Pomperipossasagan är utan tvekan ett exempel på berättelsens makt.

'Ja, berätta sagor kan fru Lindgren men räkna kan hon inte' sa Finansministern.

Då replikerade Astrid Lindgren:

'Berätta sagor har Gunnar Sträng alltid varit duktig på men att räkna har han inte lärt sig. Det vore bättre om vi bytte jobb vi två.'

Och berätta sagor, den kan bankerna med. Är det inte dags att ge dem kalla handen? Du har makten så varför inte berätta det för dem?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg