Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Nattsudd

Hej vänner! Hoppas att er vecka som gick och inte minst helgen som är känns till belåtenhet? En vanlig vecka så där i mitten av februari kanske inte är så enkel att få att svänga, men att åtminstone känna tacksamhet för att vara i livet när man drar upp rullgardinen på morgonen - det förmår väl de flesta?

Veckan som gått har varit ekonomiskt pressad. Bilen som valde att sluta rulla kommer troligen att rendera oss en fet kostnad i reparation. Jag förmodar att den faller under oförutsedda kostnader samtidigt som inget kan anses vara oförutsett när det gäller bilar.

Familjen Pennings aktier har fallit. Ingen gillar HM utom sådana som jag, så det bästa är förmodligen att inte kika i portföljen på ett tag. Hade jag haft några likvider så hade jag handlat mer av klädaktien. Mitt förtroende är obrutet.

Nokia är däremot en aktie som jag inte vill äga. En av anledningarna är att mobilteknik - men även annan teknik - ständigt rör på sig och det fort. Jag trivs med 'enkla' produkter som alla alltid behöver - mat, kläder och nöjen. Stockman beskriver föredömligt problemet med den snabba teknikutvecklingen - nytt idag är gammalt redan imorgon.

Jag har också hunnit med att bråka med tonårstjejen som inte har samma åsikter som sina föräldrar kring vikten av att svara i sin mobiltelefon när de försöker nå henne. Jag vet ju att föräldrar inte kan - eller ska - vara kompisar med sina barn, åtminstone inte så länge de inte har förmågan att ansvara för sig själva. Men det är svårt många gånger att veta om man gör rätt eller fel som förälder.

Jag hade hit en mäklare i veckan för en värdering av kåken. Troligen är det inte nytt för er att jag har en het önskan om att finna ett nytt boende som ligger mer praktiskt till. Jag drömde till och med en skön dröm där jag vred om nyckeln och låste om mig. Och lämnade för gott. Värderingen i sig låg väl i linje med min egen bedömning. Däremot är det en aning oroande att det tar allt längre tid att sälja sin bostad, allt enligt e24. Emellanåt är känslan den att sälja först och bosätta oss i en hyresrätt - men det är en betydligt mer bökig konstruktion.

Det är mitt i natten där jag sitter och skriver denna text. För några minuter sedan var jag iväg och fångade in sonen som var ute på en nattlig promenad i vardagsrummet. 'Du ska ligga i din säng' sa jag till honom. 'Det gör jag ju' fick jag till svar. Jag fick leda honom till sängs och stoppa om honom. Förmodligen minns han inget av sin nattliga eskapad imorgon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
intressant?

Kommentarer

Populära inlägg