Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Rikstelhet

Häromdagen så fyllde Lennart Israelsson - också kallad Aktiestinsen - nittiofem år. Det var nog många som ville gratulera den här genomsympatiska aktiemiljonären som visat sin omvärld att det går att bli förmögen på en modest lön och gott tålamod. Ett stort grattis också från mig, så här i efterhand.

Det har skrivits många spaltmeter kring Lennart och hans investeringsfilosofi. Jag tänkte inte utöka dessa, utan istället lovorda Aktiestinsens filantropiska förmågor. Lennart har skänkt stora belopp till skolor och föreningar -  med mera. Att vältra sig i lyx har inte varit den här mannens största begivenhet.

Att ifrågasätta varför förmögna människor inte gör mer för sin omvärld är ett känsligt ämne. Det är lätt att det blandas ihop med avundsjuka vilket kanske är fallet för en del människor. För egen del så anser jag att filantropi måste vara det största och mest fantastiska det går att ägna sig åt.

Lennart är självklart inte ensam om att vara givmild. Roger Akelius, Niklas Zennström, Lennart Björk, Percy Barnevik, Antonia Ax:son Johnson, Ian Lundin, Karin Nyberg och Björn Carlson - för att nämna några. Familjerna Stefan Persson, Kamprad och Wallenberg donerar mycket pengar i reda tal, men i relation till deras förmögenheter är inte generositeten lika imponerande. Svensk filantropi står oftast långt efter amerikansk motsvarighet, inte minst. Microsofts Bill Gates leder det loppet med stiftelsen 'The Gates Foundation' som donerat minst 22,8 miljarder kronor till att förebygga aids, malariavaccin, fattigdomsbekämpning, mikrolån och hållbar utveckling i tredje världen.

En intressant person var Andrew Carnegie som gjorde sig en förmögenhet och sedan skänkte bort den.

Jag tycker det är beundransvärt med människor som ser det som sin uppgift att bidra till en bättre värld. Att sitta och tumma på sin förmögenhet tycker jag tyder på rikstelhet - rikor mortis. Vad tycker du?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Läste idag att EF-grundaren Bertil Hult fyller 70 i dagarna. Det firar han genom att bjuda 300 personer till Kina. Schysst kille, och dyrt kalas. Men han skänker också en summa motsvarande kalasets totalkostnad till välgörenhet. Kan man låta bli att gilla en sådan person?

    SvaraRadera
  2. Jag tycker inte bara att det är synd att dem som blivit rika har svårt att dela med sig. Det är också mer regel än undantag att de inte utnyttjar möjligheten till frihet för egen del. Ofta fortsätter de att jobba hårt 60-80 timmar i veckan och bygger på sin förmögenhet tills de dör. Är det ingen entreprenör som vill leva för sina pengar?

    SvaraRadera
  3. Jag har de senaste veckorna förundrats över att Kamprad m. familj väljer att lägga miljarderna på hög. De skulle kunna göra otroligt mycket nytta istället! Bygga skolor, starta sjukhus, investera i miljön osv.

    Tänk att bygga upp ett företag som tar socialt ansvar och kan finansiera arbetet för en bättre värld. Då skulle jag vara stolt!

    SvaraRadera
  4. Jag tycker absolut du har en poäng där, det är en självklarhet att dela med sig av vårt överflöd i västvärlden tycker jag. Jag lånar själv ut 5% av min lön efter skatt till fattiga entreprenörer i hela världen via www.kiva.org . Jag tror alla skulle kunna avvara något sådant med lite motivation.

    Pengarna gör mer nytta hos en frisör i sydamerika, bilmekaniker i Pakistan eller en fiskare i Filipinerna än i min ficka. :) Även om jag inte får någon ränta på pengarna, så känns det som bäst investerade pengarna varje månad.

    SvaraRadera
  5. Ja, nog är det så att det finns ett värde i att dela med sig. :)

    SvaraRadera
  6. Det ligger nog generellt i oss svenskar. Jämför kutym (stavning?) i Sverige kontra USA när det gäller att ge dricks.

    SvaraRadera
  7. Jag tror det stämmer som Dexter säger, vi har en tradition i Sverige att det är alla andra som ska ta tag i allting, "staten fixar, jag betalar skatt så jag behöver inte hjälpa hemlösa, ge bistånd till fattiga länder osv osv". En klart ansvarsfrämmande attityd som jag ser som mindre utbredd i andra västländer, t ex USA. Genom att ha ett enormt skattetryck så håller hela befolkningen i sina slantar allt hårdare.

    SvaraRadera
  8. Sista meningen i Linus slår han huvudet på spiken. I och med skattetrycket går nog tankegången att vi har ett bra skyddsnät som fångar upp dessa mindre lyckligt lottade människor.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg