Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Ego

Att vara förälder är en underlig och viktig uppgift. Hur ofta tänker vi kring detta? Det är ju så oerhört väsentligt och samtidigt så är man obildad och vilsen i denna roll. Men att vi som människor präglas och formas av våra föräldrar, det råder det ingen tvekan om.

Hur uppfostra barn? Vilka värderingar ska läggas i guldskålen? Mina egna, som ibland ter sig tvivelaktiga, eller sådana som anser vara värdefulla? Eller både ock?

Jag önskar så klart mina barn alla lycka och välgång i livet. Men jag vill att de ska lära sig empati och medkänsla - inte egoism och armbågar. Men har jag ens rätt att poängsätta värdefulla egenskaper utifrån min egen mall?

Själv är jag en person som likt åsnan drivs mellan två hötappar. Jag vill vara vänlig och omtänksam. Samtidigt tål jag inte människor som försöker sätta sig på mig eller utnyttja mig. En doktor Jekyll och en Mr Hyde?

Den brittiska religionshistorikern Karen Armstrong har skrivit en bok med de tolv stegen till medkänsla. Hon anser att medkänslan för en tynande tillvaro i den moderna världen. Hon förvånas över att denna medfödda mänskliga egenskap har kunnat bli så bortglömd? Världen över frodas olika konflikthärdar orsakade av girighet, ärelystnad och avundsjuka.

Är det då så illa ställt med oss att vi inte längre kan tänka oss en sann och äkta medkänsla? Visst kan det verka så ibland, men trots allt finns det många människor som vill återerövra generositet och omsorg om varandra. Karens bok är en djupt allvarlig träningsbok för medkänsla och empati. Kanske kan den här boken hjälpa oss att komma varandra närmre?

Till mina egna barn så citerar jag William Penn:

I shall pass this way but once.
Any good that I can do
Any kindness I can show
To any human being
Let me do it now
Let me not defer nor neglect
For I shall not pass this way again.                  

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Hej Per,

    Egoism är fint och moraliskt riktigt. Vad innebär egoism? Det innebär att vi värderar de alternativ vi har utifrån i vilken utsträckning de gynnar våra liv och väljer det som gynnar vårat liv mest.

    Motsatsen till egoism är altruism. När vi gör en altruistisk handling så gör vi en handling som försämrar vårat liv.

    Om vi konsekvent utför egoistiska gärningar så kommer vårat liv att bli så bra som möjligt. Om vi däremot konsekvent utförde altruistiska gärningar så kommer vi dö - vi offrar vårat liv för någon eller något annat. Och meningen med livet är väl att leva det, inte att det ska offras?

    Att vara vänlig är en egoistisk handling så länge det gynnar ditt liv, dvs att du får vänlighet tillbaka. Att däremot vara vänlig mot någon som försöker sätta sig på dig är altruistiskt. Du är vänlig men får skit tillbaka. Du kommer bli nedtryckt och få dålig självaktning. Detta försämrar uppenbart ditt liv. Det finns med andra ord ingen anledning att vara vänlig mot skitstövlar. :)

    Det är iaf min syn på egoism.

    SvaraRadera
  2. Jag fungerar nog en hel del som dig Per. Jag försöker alltid vara vänlig och tillmötesgående och försöker alltid hjälpa till. I min värld finns det inte att snäsa av någon för att jag har en dålig dag eller att inte göra mitt bästa för att hjälpa till om någon vill ha min hjälp.

    Men om någon misstar min snällhet för dumhet eller försöker utnyttja mig på något sätt- ja, då exploderar jag rätt ordentligt. Jag tycker tyvärr att många begår det misstaget; de tror att bara för att man är snäll så är man någon de kan sätta sig på eller man är inte smart etc. Det får mig ibland att vilja ändra mitt sätt, just för att undvika negativa konsekvenser. Men samtidigt så känns det bäst för mig innerst inne att veta att jag är "snäll".

    Sofia

    SvaraRadera
  3. Tack för era kommentarer, jag tänkte svara i ett inlägg, jag. :)

    SvaraRadera
  4. Min syn är att att vi har medkänsla därför att de samhällen där det funnits gemenskap och hjälp har klarat sig bättre genom evolutionen.
    Människor med en lagom blandning av medkänsla och egoism har helt klart blivit vinnarna i det darwinska loppet genom hundratusentals års utveckling.
    Jag tror (och ser) att utvecklingen går mot en allt mer utvecklad humanism allt i enlighet med alla de stora religionerna grundtanke, trots tillfälliga bakslag.
    För tusen år sedan i Sverige beräknar man att var tionde svensk blev dödad t.ex.

    Peace love and understanding och kram på er alla
    janinge

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg