Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Rikare men fattigare

Pengar är inte allt, sägs det. Och det är riktigt, pengar är verkligen inte allt. Men att ha pengar underlättar nästan alla situationer, hur trist det än låter. Därför vill också de allra flesta ha mer pengar. Och om det nu inte är möjligt så är det andra bästa alternativet att skaffa sig tillgång till mer pengar. Att låna, kallas det.

Bolån, konsumtionslån, korta krediter och kanske SMS-lån. Vi lånar av olika orsaker och skilda valörer. Fräsch lägenhet, platt-TV eller en kväll på krogen. Att låna är mycket mindre generande idag än bara för några årtionden sedan. Dessutom var det inte så enkelt som idag.

Enligt Swedbank bär hushållens inkomster dubbelt så stora lån idag som för 40 år sedan. Under de fyra decennier som gått från början av 1970-talet har hushållens tillgångar, efter avdrag för skulder, blivit 32 gånger större. De kollektiva sparformerna utgör en betydande del av ökningen. Samtidigt är detta tillgångar som inte är tillgängliga att disponera utan är reserverade för pensionstiden.

Skulderna har stigit och har blivit 34 gånger större under perioden. Samtidigt har hushållens disponibla inkomster stigit enbart 17 gånger. Det innebär att hushållen har dubbelt så stora lån att betala med sina inkomster idag jämfört med 1970. Då var skulderna 77 procent av de disponibla inkomsterna. Idag utgör skulderna närmare 160 procent av inkomsterna.

Kommunernas skuldrådgivare har därför mycket att jobba med dessa dagar. Att handla på kredit har blivit ett etablerat sätt att leva och när det sedan blir kris i ekonomin är skuldrådgivaren hoppet och trösten.

Tydligen så har hushållens upplåning börjat att klinga av. Tillväxttakten har nu krympt till 6,4 procent om året. För ett år sedan låg nivån på 8,9 procent. Enkel matematik säger alltså att skuldsättningstakten ökar - det finns alltså ingen nettoamortering som gör att skulderna minskar. Med dagens takt fördubblar man sina lån på mindre än 12 år, i fjol på knappt 9 år.

Vi tjänar allt mer pengar men skuldsätter oss samtidigt allt hårdare. Inte omöjligt har vi en recession runt hörnet. Kanske det är en god idé att se över sin privatekonomi i händelse av arbetslöshet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg