Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Löneavveckling

Jag har ingen bloggtorka men däremot ont om tid. Det händer en hel del och allt på samma vecka. Barn ska på läger och barn ska vara hos morfar och med det följer logistiska övningar. Skönt är att inte behöva nyttja fritids när barnen har sommarlov - för vi stackars vuxna har ju bara våra ynka semesterveckor som i sommar blir fyra till antalet. En vecka till sedan är det dags för semester, minsann!

Vad har mer hänt? Jo, spisen har gått sönder och troligen hädan. Och den blir för dyr att reparera, tycks det som. Att ha byggt en buffert med hjälp av 'You need a budget' räddade semesterkassan.

Jag har öppnat ett sparkonto hos SevenDay, vill gärna ha ett annat konto för buffertpengarna och räntan var här något bättre än hos Marginalen.

Frugan har fått ett nytt jobb - stort grattis till henne. En betydligt bättre lön får hon med och det gör inte ont i familjen Pennings pengabinge.

Jag är också i tagen att söka mig ett nytt jobb. Det är spännande, roligt och oroligt - samtidigt på en gång. För det är så många parametrar att titta på och tänka kring. Jag har arbetat ett bra tag på min arbetsplats nu och ser nu i mig själv en gnutta bekvämlighetssymptom. Det är den vanliga visan om trygghet kontra osäkerhet. Kalla det också feghet. En fågel i handen, skomakare, bliv vid din läst och lätt fånget, lätt förgånget. Alla dessa dumma, svenska ordspråk som förmanar till passivitet. Nej, riktiga argument tänker jag lyssna till. I nuläget så är min löneutveckling negativ då inflationen äter upp det som jag får i lönekuvertet och så ska det inte fortsätta.


Som sagt - det finns mycket att fundera kring. Lönen, förmåner, arbetstider, press, parkering, restid, uppgifter, kollegor. Listan kan göras lång. I nuläget så vet jag inte ens om jag vill ha jobbet eller om jobbet vill ha mig. Men den sten som är satt i rullning fortsätter, tror jag. Det är en mental resa att bestämma sig för att byta jobb, är den påbörjad så reser man sällan tillbaka.


Trivs du på ditt jobb? Är du nöjd med din lön? Kanske är du också på väg?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Är inte nöjd med min lön, förmånerna vi har känns dock bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så du funderar inte på något annat, då? :)

      Radera
    2. Jodå, har funderat mycket de sista åren, men man vet ju vad man har heter det ju :)

      Radera
  2. Svårt det där. Personligen är jag i en liknande sits. Jobbar och sliter och har så gjort i många år men kommer inte långt lönemässigt. De senaste åren är även min utveckling en reallönesänkning. Enda sättet jag har kunnat höja lön över medel genom åren har varit att byta jobb. Då är man konstigt nog mycket mer värd trots att man förmodligen betyder mer för sitt gamla företag än det nya. Jobbar inom IT så det tar en bra tag innan man är produktiv och lönsam när man bytt jobb... Och dessutom är jag singel och har ingen egen familj. Har haft två sjukdagar på snart 13 år, ställer i princip alltid upp när det är dags för övertid och tackar sällan nej till nya arbetsuppgifter även om det är saker jag inte känner mig bekväm med. Man undrar vad som egentligen krävs för att man skall få en höjning som ligger i alla fall någon procent över inflation. Sextiotimmarsveckor? Det har ringt några rekryteringsfirmor de senaste två åren och det är lockande. Jag trivs ju egentligen på arbetsplatsen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. De företag som månar om sin personal anser jag vara de stora vinnarna i längden. Jag ser det som ett partnerskap mellan arbetsgivaren och arbetstagaren - både parter borde vara lika intresserade av att trivsel, engagemang och lojalitet är på topp. :)

      Radera
  3. Jag tjänar ca 79% mindre idag än på mitt gamla chefs jobb!!!! Hemskt med sant! Men men jag älskar mitt jobb! avgudar det och åker till jobbet med ett leende varje dag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fantastiskt! :)
      Då tillhör du den skaran som vi andra är mycket avundsjuka på.

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg