Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Din del

Har suttit och studerat lite kring statsskuld och vad den egentligen har för betydelse för gemene man och kvinna. Kanske du känner att Sveriges statsskuld inte är din skuld och inte berör dig och ditt liv, vilket i så fall är felaktigt. Kanske du har en privatekonomisk budget för att hålla dig och din familjs intäkter kontra utgifter i balans? Kanske har du bolån på din bostad? Du är faktiskt en stat i staten där det finns många likheter.

Statsskulden är statens upplåning och att stater lånar är mycket vanligt eftersom intäkter ifrån skatter är mer fluktuativa än att låna, åtminstone kortsiktigt. Ungefär som om du hade ett företag där du hade investeringsbehov i en ny maskin men med varierande intäkter månad för månad, och att du därmed inte visste om dessa intäkter skulle räcka till både att köpa maskinen och att sätta mat på bordet. Genom att låna skulle du ha koll på maskinens investeringskostnad och möjligen också räntekostnaden för den.

Statskulden jämförs ofta mot BNP, bruttonationalprodukten. BNP är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Vill vi göra en privatekonomisk jämförelse är troligen din bruttoinkomst bra att använda - hur stor är dina skulder i jämförelse med din bruttolön?

Sveriges statsskuld är idag både mindre och större än förr. Före 1978 låg den under 100 miljarder kronor men skenade iväg därefter och toppade 1998 med 1 449 miljarder kronor vilket innebar omkring 75 % av BNP. Numera har Sverige varit duktigt och betalat ned statskulden till runt 35 % av BNP - lite drygt ettusen miljarder kronor. Fördelat på antal invånare i landet blir din del ungefär etthundratrettontusen kronor. Låter det mycket?

Allt är relativt. Jämför vi din statsskuld med en amerikans så ska du känna dig nöjd. De dryga sexton tusen miljarder dollar som är USA:s statsskuld fördelat ut på amerikanska skattebetalare landar på runt miljonen kronor. Dessutom så ökar skulden varje dag då det stora lander i Väst inte amorterar så bra. På samma sätt fungerar din privatekonomi - fortsätter du att låna mera ökar också dina räntor och din betalningsförmåga minskar. Och en statsskuld kostar i form av räntor - dina skattepengar får en lägre utväxling. En statsskuld i balans tillåter därmed skattesänkningar som ger dig mer i plånboken, utan att statens intäkter via skatt räcker till mindre.

USA:s bekymmer är att landet fortsätter att spendera pengar som inte finns och fortsätter att bygga på sitt skuldberg. Om dagens utveckling fortsätter så kommer landets statsskuld vara 200 % av BNP. Lösningen är egentligen mycket enkel: högre intäkter och lägre utgifter, samma lösning som 'Lyxfällan' använder sig av. Har du inte råd? Avstå eller krymp kostnaderna och jobba mer och hårdare. Roligt? Tveksamt, men det är vad som väntar din amerikanska skattebetalarkollega. Och du som tycker att Anders Borg är en kass finansminister borde skänka en liten tacksamhetstanke om du anser att dina skattepengar bör göra nytta istället för att gå till räntekostnader.

Att stater kan gå i konkurs har vi fått lära oss. Att gå i personlig konkurs är också fullt möjligt. Inget kul som kan undvikas med att amortera på sina lån. Hur stor är din 'personliga statsskuld', det vill säga dina lån dividerat med din bruttoinkomst? Familjen Penning ligger på digra 302 procent men den sjunker med en procent per månad just nu och vi hoppas på en snabbare amorteringstakt över tiden.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Skillnaden är att en stat kan trycka pengar, alltså sänka värdet på sin valuta och därmed krympa lånen. Detta drabbar såklart befolkningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite som klassisk, svensk devalveringspolitik? :)

      Radera
  2. USA har hög statsskuld.. däremot är den privata skuldsättningen i Sverige långt värre än den i USA. Totalt sett tror jag inte USA ligger så mkt värre till än andra länder.

    Ofta blir det ju antingen eller i slutändan. Skulden hamnar hos folket privat eller hos staten. Eller företag för den delen. Vill man ha ökad tillväxt så får man samtidigt ökad skuld, totalt sett. O tvärt om. Förutsatt att man alltså har BNP som tillväxtmått.

    Detta beror ju i grunden på att i princip alla pengar skapas som en skuld. Tror de är uppe i över 97% av världens betalningsmedel numera, som alltså är skulder till bankerna.
    Så det är inte mkt pengar numera som inte är en skuld så att säga :) Hur bakvänt det än må låta. Men det är ju krediter alltihop nästan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och hå! Så mycket skuld och nästan inga pengar? ;)

      Radera
  3. Sitter själv på 2,5X bruttoinkomsten (3,5X nettoinkomst), men varför tittar du på bruttoinkomst och inte nettoinkomst?

    Då vi i Sverige inte har en rak skattesats, blir det väl en skev jämförelse då en person med en lägre bruttoinkomst får ett bättre lån/nettoinkomst-multipel jämfört med en höginkomsttagares lån/nettoinkomst, eller tänker jag fel? Det är med nettoinkomsten du betalar räntor och amorteringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så går det absolut att resonera. Sedan är det upp till var och en att skapa sina egna nyckeltal. I mångt och mycket handlar det om att kunna relatera till sin privatekonomi. :)

      Radera
  4. Men hur menar du att vi ska räkna? Bruttoinkomsten per år i förhållande till total låneskuld?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förslaget ovan, som förmodligen är mest rättvisande, där jämförelsen är mellan nettoinkomst (tillgängliga slantar) och total låneskuld. :)

      Radera
  5. Hej!

    Jag antar att ni räknar (lån / bruttoinkomst) och inte tvärt om? I sådana fall får jag och sambon ca 2,83 som värde. Räknar vi (lån / nettoinkomst) ligger vi på 3,43. Med samma uträkning kommer vi dock snart gå ner till: 2,77 (fortfarande räknat på nettoinkomst) i början av nästa år då vi kommer göra en större amortering.

    Jag tror att vi skulle kunna vara skuldfria på ca 10 år utan större problem, men då skulle vi heller inte kunna spara så mycket pengar. (Då menar jag att vi skulle kunna fortsätta leva som idag, åka på semester några gånger per år, fortsätta bo som vi gör, etc.). Vi är i dagsläget strax under 30 år och amorterar inget. Dock är det ett medvetet val då vi ligger lågt sett till belåningsgrad och väljer att spara pengar istället.

    Mvh
    Ola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som fotnot kan jag meddela att jag i total skuld tar med alla skulder, även studielån. :)

      Radera
  6. 65% av bruttoinkomsten och 90% av nettoinkomsten (detta inkluderar studie lån) på bostadslånen endast är siffrorna 30% respektive 40 %... Bolånet ska vara avbetalt nästa år. Vad staten och andra individer lånar kan man tyvärr inte göra så mycket åt man kan bara se om sitt eget hus...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg