Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Traditionsenlig feghet

Jag skakar allt oftare på huvudet åt oss svenskar som så uppenbart lider av att inte trampa någon på tårna. Vi är så in i själen livrädda för att pekas ut för att vara inskränkta, fobiker och fördomsfulla att det går utom all rim och reson. Nu senast så visar det sig att traditionstyngda 'Jul på Fredriksdal', som är en mycket populär tillställning, har bestämt att Jesusbarnet, de tre vise männen och julkrubban inte hör hemma i ett traditionsenligt firande. Vem är det som är så kissnödiga nu då att det inte går att skilja på religion och tradition?

Varför göra det så svårt? Även om många svenskar idag inte är religiösa, inte går i kyrkan med än på julottan och kanske inte ens är medlem i svenska kyrkan så kan man likväl ändå uppskatta allt det som tillhör en svensk jul sedan århundranden tillbaka? Vad är somliga så otroligt rädda för? Att någon, i kränkthetens namn, anser att 'Jul på Fredriksdal' trampar på deras trosuppfattning eller livsinställning?

Att 'Jul på Fredriksdal' nu luktar kommersiellt jippo, och inget annat alls, är uppenbart. Att vi nu ska börja argumentera kring VARFÖR vi firar jul blir helt plötsligt sandlåderetorik. Vad spelar det för roll? Många av oss svenskar ser julen som en tradition och högtid där det finns markörer som 'skapar' det hela - tända ljus, julmat, helga natt, julkrubba, Kalle Anka och julmust. Varför ska allt vara så politiskt korrekt? Vi kan ju ta bort allt då, för ytterst lite skulle ta sig igenom nålsögat för att ges acceptans från alla i alla situationer.

Tända ljus? Nej det är farligt och borde förbjudas, enligt Försäkringsbolagen. Julmat? Nej, för mycket fet mat, enligt en falang hälsofreaks. Helga natt? Musik är haram - nej, nej, enligt skäggiga gubbar. Kalle Anka? Imperialistisk infiltration, enligt extremvänstern. Julmust? Socker, bort, bort, enligt andra häsofreaks.

Att vara till lags till alla fungerar inte. Jag hoppas på att det växer in en ryggrad någon gång på de svenskar som inte har någon - att våga något som egentligen inte är farligt, nämligen att våga njuta av de traditioner som vi har haft länge och de som är nya, kommande traditioner. Inget är hugget i sten utan allt förändras och utvecklas. Men att vara rent feg för att man är rädd för att få kritik, det är ynkligt. Är en julkrubba farlig, på något sätt?

En bojkott ligger på sin plats av 'Jul på Fredriksdal', eller vad tycker du? Jag gillar inte feghet.

Uppdatering: Nu vände man tydligen på klacken och ändrade sig. Frågan är om det är mod eller feghet i ny tappning?

Kommentarer

  1. Jag förstår inte riktigt problemet. För över tusen år sedan ersattes svensk midvinterfirande enligt nordisk mytologi med firande av ett barns födelse enligt en global utbredd mytologi. Innan dessa två mytologiers inmarch firades säkert också vinters vändpunkt, med eller utan mytologi. Att vi nu återigen står med en högtid frikopplad från någon mytologi är väl inget problem? Eller? Huvudsaken är väl ändå att vi firar vinterns mörkaste tid och att ljuset ska komma tillbaka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vi slutade med midvinterblot var säkert inget problem i sig. Men att det berodde på att vara alla till lags tror jag inte på. Ska vi fira vintersolståndet, vilket jag kan tycka är en bra idé, så är det väl bara att börja.

      Radera
    2. @Anonym. Om du uppenbarligen inget begriper kring ämnet, varför uttalar du dig om det?

      Radera
  2. TACK.
    Upptäckt en y blogg.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg