Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Friköpt

Det är inte alltid som jag förstår argument som framförs i finanspressen. Nu senast så talade banken SEB om att närmare tre femtedelar av alla skulder finns hos den femtedel av hushållen med högst inkomster och att detta i sin tur betyder ett starkt skydd mot kreditförluster. Jaha? Jag ställer mig tveksam till resonemanget.

Att de högst belånade hushållen också är högutbildade och därmed skulle få behålla sina jobb under en lågkonjunktur är huvudpunkten i klargörandet. Detta ställer man mot de hushåll som är lägre belånade och med 'osäkrare' arbeten. Men det finns inga garanterade jobb för någon - alla kan bli uppsagda, hög som låg. En mer vidlyftig livsstil där inte behovet finns i att hålla koll på utgifterna får en högre fallhöjd, dessutom. Misstaget SEB gör är att bara titta på siffror, inte på människorna bakom.

Ponera att ett hushåll kallat A tjänar åttiotusen efter skatt i månaden och med en belåning på 277 procent - den högsta belåningsgruppen i SEB:s rapport - motsvarande drygt två miljoner sexhundratusen kronor. Ett annat hushåll kallat B med trettiofemtusen kronor efter skatt i inkomst och med etthundrasextiotusen kronor i lån hamnar i den grupp med lägst inkomster, alltså trettioåtta procent. Vilket hushåll klarar sig bäst idag om jobben försvinner?

Det finns mycket som talar för att det mindre belånade hushållet B klarar sig både längre och bättre via a-kassa och arbetsmarknadsåtgärder än det mer belånade. Att leva på åttio procent av inkomsten funkar bättre när kostnadsanpassningen också är mindre. För högre inkomster krävs också tilläggsförsäkringar till a-kassa för att få åttio procent av lönen men i mitt exempel förlorar det första hushållet likväl 9 000 kronor mer i månaden vid arbetslöshet. Samtidigt så betalar hushåll A 8,3 % av lönen i ränta jämfört med hushåll B:s 1,1 % vid 3 % ränta. Vid tjugo procents inkomstbortfall blir siffrorna 10,4% och 1,4%. Om räntorna stiger? Ja, vid 5 % så blir siffrorna då 13,9% respektive 1,9%. Anpassningen blir helt enkelt större för hushåll A. Men det är klart - kan de inte förlora jobben så är mina siffror av intet värde.

De 20 procent som har högst inkomster innehar hela 57 procent av den samlade skulden medan de 20 procent som har lägst inkomster tillsammans bara har 2 procent av den totala skuldstocken. Min kuggfråga är då - var kan kreditförlusterna bli störst?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. När vi pratade med banken om bolån så var en av frågorna för oss hur stor del av inkomsten som skulle gå till boendet. Jag hade hört någon rekommenderad gräns vid 30%. Det tycker jag är en ganska bra utgångspunkt när man räknar på vad man har råd till. I Stockholmsområdet läste jag någonstans att snittet kunde vara upp och över 50%. Vet inte hur banken räknar idag när det gäller detta. Man får ju betänka vad det innebär med inkomstbortfall ifall en eller båda är hemma av någon anledning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag anser att en god tumregel är att hushållets 'nödvändiga' kostnader kan bäras av en av parets löner, och helst då den som tjänar minst. Sedan är ju situationen olika för olika hushåll, vi har ju många enpersonershushåll i Sverige. Kanske a-kassa är en andra bra riktlinje. Går du runt på drygt elvatusen kronor?

      Jag måste tillstå att familjen Penning i dagsläget hade haft en tråkig tillvaro om vi båda var arbetslösa rent ekonomiskt. :/

      Radera
  2. Hej Per,

    Jag håller med dig i ditt resonemang! Dock känns det inte som att det är helt nära verkligheten för många. Min känsla är att det är ganska få hushåll som har 80 tsek som disponibel månadsinkomst! Att dessa sedan har 2.6 MSEK i lån säger ju heller inte mycket om deras balansräkning.. Kanske sitter de i villor värda 5-6 miljoner? Även om det hade inneburit en förlust kan de kanske med lätthet sälja villan för 4 miljoner när som helst, betala av alla lån och köpa ett mindre hus på landet och bo i princip gratis?

    Min känsla är också att ganska många hushåll med mellan 35-45 tsek i disponibel inkomst har långt mycket större lån än 277%! Om jag bara ser till min umgängeskrets så är det många som uppskattningsvis ligger i detta spannet inkomstmässigt som sitter i 85-90%-belånade villor inköpta för 2,5-3,5 MSEK. Ett lån på 3 MSEK vid disponibel månadsinkomst om 45 tsek är medför över 550% belåning.. Där är det inte kul med stigande ränta och eventuell varselvåg på ingång..

    För egen del har vi under 50% belåningsgrad på vår lägenhet. Vi klarar oss på den sämsta lönen, men kan i princip inte göra annat än att bo, äta och unna oss mindre enstaka nöjen. Vid längre arbetslöshet skulle jag dock tro att vi flyttar till billigare boende, även om det inneburit en förlust vid försäljning. Så resonerar jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Familjen Penning ligger på 434% inklusive 'allt' (studielån etc) och minskar sakteliga med 1% per månad. Huga! :)

      Radera
  3. Bara en kommentar: Du tar som exempel om räntan stiger till 5%. Om räntan höjs beror det på att ekonomin behöver kylas av, dvs hushållet med de högsta inkomsterna lär under de förhållandena fått jobb, eller hur? Och menar du att båda personerna i hushållet blir arbetslösa i ditt exempel? Det kan ju förekomma men borde ju inte vara så vanligt. Jag tror kort sagt du överskattar risken för belånade höginkomsttagare, de har i allmänhet en del fett att ta av om så behövs (byt bil, sälj båten/sommarstugan, ställ in Thalandsresan etc).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Henrik. :)

      Ja, så kan det ju vara. Eller tvärtom. Alla branscher eller företag går ju inte alltid bra. Det händer att båda i ett hushåll blir arbetslösa, absolut.

      Att ställa om sin konsumtion är svårare än man tror. Det finns betydligt fler före detta höginkomsttagare hos kronofogden än låginkomsttagare. Mycket är avhängigt hur stort inkomstbortfallet blir.

      Radera
  4. Jo, allt är ju möjligt och visst händer det i enskilda hushåll, särskilt då på mindre orter. Men som helhet är ju detta mycket ovanligt och lär därför inte påverka övriga samhällsekonomin, vilket SEB antyder när de hänvisar till att lånevolymerna hos högavlönade inte innebär kreditförluster. P

    recis som Ossian skriver är det viktigt att se till balansräkningen. De (fåtal) jag känner med 80 Tkr i disponibel inkomst per månad har visserligen höga omkostnader men har också ett rejält undanstoppat kapital.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De jag känner med 80 tkr i inkomst lever som dagssländor. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg