Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Illusion

Idag så var jag på en anställningsintervju. Jag kände redan i foajén att vad gör jag egentligen här? Varför sökte jag det här jobbet, egentligen? Känslan höll i sig under intervjun och jag nästan önskade mig bort någon annanstans. Jag svarade artigt på frågorna och försökte verka intresserad men ville helst bara resa mig upp, tacka och bocka samt springa ut genom dörren - ut i friheten.

Nej, jag är så himla ambivalent och velig. Jag har ju ett jobb. Det är hyfsat betalt. Friheten är stor och jag kan jobba ganska flexibelt. Chefen är bra. Och jag söker jobb, jobb som jag troligen kan få eftersom de ligger i linje med min kompetens. Troligen ligger felet där - jag vill inte ha ett jobb som jag har nytta av min kompetens. Jag vill göra något helt annat än det jag kan. Så det får bli ett slut. Inga fler jobbsök som leder till ett annat jobb på ett annat ställe där jag gör samma saker.

Jag tittade häromdagen på det märkliga programmet 'Ullared' på TV. Där grabbar som Ola-Konny och Morgan packar upp bröd, tömmer emballage och stuvar fram varor. Och tycks trivas bra med det. Lyckostar där! Tänk om jag kunde finna sådan entusiasm i mina arbetsuppgifter? Tydligen så är Morgan en ganska tät person och i avsnittet åkte han och köpte sig en sprillans ny BMW, en bil som jag bara kan drömma om. Efter vad jag hört så har han placerat klokt på börsen.

Att ha ett jobb i sig är en ynnest - oavsett om man arbetar på lagret i Ullared eller sitter och knappar på dator i Skåne. Så ser jag på det. Jag har varit arbetslös och vill inte bli det igen. Att jobba, ha en egen inkomst innebär att man själv håller i rodret. Av svensk tradition så är en arbetslös inte mycket värd, tyvärr. Men när konjunkturen vänder så ska jag ta och se mig om därute om det inte finns andra sorters jobb att söka. Jobb som kan ge mig en nytändning.

Hur ser du på ditt jobb? Har du ditt drömjobb eller längtar du bort från det?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Hej! Känner lite som du, har ett jobb som många andra också avundas, är ganska bra på det, ganska välbetald men undrar samtidigt om detta är meningen med det begränsade livsutrymme man får?
    Läste någnstans om diagnosen "bore-out" som väl travesterar på utbrändhet men istället innebär understimulans och känslan av meningslöshet hos kontorsanställda med luddiga mål som blir alltmer arbetsskygga samtidigt som de slösurfar bort sina dagar.
    Borde man istället satsa på något kreativt, starta en tankesmedja, eget möbesnickeri, eller istället tvärtom jobba som dikesgrävare med ett bestämt och fullt synligt mål för dagen?
    Om inte arbetet kan tillföra mer än pengar så blir man tillslut ganska usel på det.

    Orbit

    SvaraRadera
  2. Är 22, jobbar 5 skift inom industrin, sedan 2 år tillbaka. Sparar undan minst 10 tusen varje månad och handlar aktier för. Lever för framtiden, har tänkt att börja studera men osäker på vad. Mitt mål är att ha ett stimulerande jobb, pengar är bara trygghet. Funderar på om jag vågar jobba ytterliggare ett år till innan jag börjar plugga, personer i min närhet säger att det blir svårare och svårare ju äldre man blir. Men jag har bestämt mig, jag vill plugga senare för att få ett drömjobb, vad är drömjobbet? Jo ett jobb som är stimulerande enligt mig, kan vara polis men kan lika gärna vara något inom ekonomi.

    SvaraRadera
  3. Det är inte utan att man känner igen sig.
    Även jag har ett bra jobb som oftast är kul/utmanande, bra arbetskamrater, hyggligt betalt och flexibla arbetstider. Jag har svårt att tänka mig att jag skulle hitta ett "bättre" jobb om jag försökte, men ändå går tankarna runt. Är det detta jag vill göra i 25 år till? Samtidigt kan jag inte komma på vad jag skulle göra istället.
    Jag tror att jag i grund och botten är nöjd med min situation nu, men rädd att jag vid pensionering tittar tillbaka och ångrar saker jag aldrig gjorde.

    /TE

    SvaraRadera
  4. jag ska byta jobb nu. tycker att det låter som om du tänker som jag (har gjort). Det är inte bra att bli bekväm. Jag kände att jag rullade i samma hjulspår. Bara att byta är ett steg i rätt riktning. Jag byter inom samma arbetsområde, lite annorlunda men ändå samma. Men företagskulturen är annorlunda. Shape it up!

    SvaraRadera
  5. Hej
    Måste säga att det var ett otroligt bra inlägg. Jag kan känna igen mig i mycket av det du skriver och håller med på alla punkter.

    Kika gärna in på min blogg om ni inte redan gjort det

    http://viktigafragor.blogspot.se/

    SvaraRadera
  6. Trivs med mitt jobb och mina arbetskamrater, har jobbat på samma företag i 22år, men titt som tätt dyker tankarna upp, samma rutiner, samma hjulspår, vill jag göra detta i 20 år till?

    Svårt, vågar man ta steget att byta? Jag vet vad jag har men vet inte vad jag får. Fast vågar man inte ta steget är man fast, ingen större utveckling. Jag är dock inte redo att ta steget, ännu :)

    Trevlig helg på dig!

    SvaraRadera
  7. Tack för era kommentarer. :)
    Jag tror att det gäller att hitta något man finner meningsfullt, och då inte bara för en själv utan för andra, samhället kanske? Jag tror inte längre på att bara göra karriär för lön och status. Om jag ens gjort det någonsin? :)

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Jag har ett jobb jag trivs med där jag känner att det jag gör är meningsfullt inte bara för mig utan även för vårdtagaren och samhället...jag känner att jag har och gör ett riktigt jobb (jag jobbar inom den kommunala hemtjänsten). Lönen är visserligen inte så hög och jag skulle naturligtvis inte tacka nej till högre, men för mig är det dock viktigare i nuläget att vi får in mer personal, särskilt förmiddagar då det ofta är stressigt pga för lite tid lagd per vårdtagare och insats (dusch, städ, handling etc). Jag har också svårt att acceptera att jag tvingas gå till rökare trots att jag inte mår bra av att gå dit, det är min arbetsmiljö och min hälsa...men vi måste enligt Kommunen. Förutom det är det ett på många sätt tillfredsställande arbete...jag brukar säga det...om tacksamhet kunde omvärderas i pengar vore jag miljonär.

    SvaraRadera
  9. Du gör helt rätt som siktar in dig på att söka ett värdigt jobb som ger dig nytändning. Det finns inget värre än att sitta och spendera hela dagarna på ett jobb som känns helt meningslöst. Det tror jag de flesta som stått på linan kan intyga. :P

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg