Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Banka banka liten kaka

Så som en glad, men pressad, bolånetagare så kan det kännas begåvat att äga bankaktier i den bank där ens bolån residerar. Kort och gott enligt resonemanget att 'if you can't beat 'em, join 'em'. Det finns en psykologisk tillfredsställelse att få tillbaka en del utdelning efter att ha betalat ränta på lånen under ett helt år. Men att vara bank är inte detsamma som att vara företag eftersom reglerna inte riktigt är desamma, säkerligen något som en bankaktieägare bör vara varse om.

En artikel som rönt stor uppmärksamhet är den som hävdar att banker inte borde få dela ut några pengar alls till sina aktieägare. Att banker långt ifrån har de tillgångar som motsvaras av de pengar de lånar ut kanske inte alla vet?

När banker lånar ut pengar så skapas de ur tomma intet, de finns inte i något bankvalv någonstans. Ett banklån är helt enkelt fiktiva pengar som bara existerar eftersom skulden gör det. Banken lånar inte ut pengar utan lånar ut skuld som skapas i och med själva utlåningen. Detta kan de göra eftersom de endast behöver en bråkdel av eget kapital och inlånade medel som säkerhet för skuldskapandet. De kan således skapa skulder i mångdubbelt högre utsträckning än vad som annars varit möjligt.Vårt ekonomiska system är ett skuldbaserat sådant och det skulle vara omöjligt att betala av alla skulder på grund av systemets konstruktion. Märkligt och lite lätt huvudvärksframkallande tycker jag - och dessutom en aning oroande.

Inte är det så länge sedan som flera av de svenska storbankerna var i allvarlig kris. Den gången fick svenska skattebetalare bidra med 64 miljarder kronor i stöd via bankstödsnämnden, i folkmun och media kallad 'bankakuten'. Det var bara min bank, Handelsbanken, som klarade sig utan stöd. Idag är allt glömt. Eller?

I artikeln tas Swedbank upp som exempel med kapitaltäckning på blott 6 procent av sin utlåning. Att låna ut pengar med litet eget kapital är själva affärsidén. Det är lönsamt att ta stora risker för bankerna och de kan med det goda minnet fortsätta att förlita sig på att de inte kan tillåtas gå omkull.

På artonhundratalet hade ofta bankerna så mycket som femtio procent i eget kapital då ägarna bar det fulla ansvaret för alla förluster. Jag tycker det borde vara så även idag men bankerna vet att de blir räddade om det går åt skogen så frågan är om det är en realistisk idé?

Nej, så som den lilla bolånetagaren och skattebetalaren jag är så fortsätter jag att krama min bank i hopp om lägre ränta, högre utdelning och låga kreditförluster. För vad kan man göra?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Det är många som tar upp det här med bankernas utlåning av icke inlånade pengar, men vad är skillnaden mot att bankerna skapar certifikat (förfallotid inom ett år jämfört med obligationer) och att övriga industribolag ger ut obligationer? Det är väl ändå så att någon aktör måste investera i dessa certikat/obligationer? Att banker förr i tiden höll så mycket eget kapital var innan insättningsgarantins tid, om du är en institutionell investerare kan du väl inte förlita dig på insättningsgarantin utan behöver då investera i säkerställda certifikat/obligationer med ex underliggande bolån som säkerhet.

    SvaraRadera
  2. Att bankerna är gynnade tog Cervenka även upp här:

    "Och resultatet är rätt häpnadsväckande.

    Garantin har inneburit att bankerna lånat i genomsnitt 0,86 procentenheter billigare. Det motsvarar 30 miljarder om året, eller 270 miljarder under perioden 2002-2010. Det utgör i sin tur drygt hälften (!) av storbankernas samlade vinster före skatt under samma tid, enligt Riksbanken."

    http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/14/bankerna-varannan-vinstkrona-fran-staten/

    SvaraRadera
  3. Bli inte alltför skrämd av valutadebatten, den är allt annat än nyanserad. Fractional reserve banking är här för att stanna. Om 10 procent av riksvägda fordringar eller 50 procent av alla fordringar är lagom säkerhetsmarginal eller om det borde vara någonstans däremellan kommer de fortfarande att debattera när vi ligger vid vår dödsbädd...

    SvaraRadera
  4. Till ovanstående kommentarer:

    Diskussionerna om detta har en tendens att förirra sig bort i teknikaliteter som inte spelar någon roll i slutändan.
    Detta blir slutresultatet:
    Någon tar ett lån av en bank. Banken skapar då lånet dels som en tillgång hos sig och dels som en skuld till låntagaren. Dvs totalt 0 bokföringsmässigt. Dock är det detta vi som privatpersoner använder som pengar! Dessa betalningsmedel, alltså skulder på "riktiga" pengar, står nu för 97% av våra betalningsmedel, penningmängden.. minst. Det är NYA pengar skapade av de privata bankerna som systemet hela tiden måste betala ränta på. De har inte tagits någonstans ifrån genom att pengar försvunnit hos någon annan. Det är NYA "pengar". Vet inte hur många gånger detta ska behöva förklaras.. Det finns H-U-R mkt som helst om detta på nätet.. av folk på IMF.. världsbanken.. Bank of England osv osv. Gå till positivemoney.org tex.. där får ni hela systemet övergripande förklarat i ett gäng pedagogiska videos, bla här:

    http://www.positivemoney.org/how-banks-create-money/banking-101-video-course/

    Sök på Steve Keen också.. eller Michael Kumhof på IMF. Han försöker få in detta i medvetandet hos diverse ekonomer och politiker och andra. Varenda lärobok i princip beskriver pengaskapandet på ett helt felaktigt sätt som inte gäller längre, så det kanske inte är så konstigt att det är svårt att vända skutan nu.

    Fractional systemet existerar f.ö. inte längre i någon betydande mening.. så det har definitivt ingen framtid :) Bankerna lånar i praktiken ut (skapar "pengar") precis hur mycket de vill. Eller så länge de kan hitta folk att öka skuldsättningen hos vill säga.

    Det här systemet där hela penningmängden är en skuld till bankerna, som ökar för varje år, m-å-s-t-e bort. Det är en matematiskt omöjlig ekvation eftersom vanligt folks tillgång till pengar minskar när ränta sugs ur systemet år för år. Dessa pengar måste ersättas med nya skulder.. hos de som lånar.. om inte penningmängden i cirkulation i den verkliga ekonomin hos "vanligt folk" ska krympa. Så absolut INGENTING av grundproblemen i världsekonomin kommer att lösas innan detta är fixat. Som bekant börjar folk få problem med att betala dessa skulder redan nu..

    Vi tar och avslutar med några lämpliga klipp för säkerhets skull :).. första 4min:
    https://docs.google.com/file/d/0B-7qjUlHNCSPUzVhUEZzUzZnUEU/edit?usp=sharing

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glømde visst slå på "sharing" på sista lænken. Nu ær det fixat, om någon ær intresserad.

      Radera
  5. Ja, jag har sett det tv-programmet. Mycket lärorikt. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de första 4 min var taget ur Skuldkrisen på svt och "Four Horsemen" som gick på utbildningsradion tidigare.

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg