Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Underbara flykt

Underbart var det. Jag bara försvann några dagar och det har varit så behagligt. Jag berättade inget här på min blogg och det var helt medvetet. Ända sedan barnsben så är jag begåvad, eller möjligen belastad, av en eskapistisk ådra. Jag minns att jag kunde sitta i köksfönstret och drömma mig bort att jag flög iväg upp bland trädtopparna och att vinden tog mig högre och högre upp. I en nu alltmer tilltagande vuxen ålder är fortfarande det snabba uppbrottet, utan planering och resmål, det som får mig mest uppspelt och förväntansfull.

Veckan som passerat har varit en skidsemester med massor av sol, vind och snö. Jag älskar norra Sverige med sin absoluta tystnad i fjällvärlden och den syrerika luften. Inte mycket mer att lägga tankarna på än nästa pist, måltid eller vilostund. Inget jobb, ingen börs eller annat som kan oroa. Usel mobiltäckning och inget internet är faktiskt ett andningshål. Nattlig hemkomst igår och idag uppackning, tvätt och avkoppling. Det finns en del att komma ifatt med efter en veckas verklighetsflykt.

En hemmavecka är alltid kortare än en bortavecka, det har jag lärt mig. Sitter nu och kikar på börsveckan som gått med Cypernkrisen och noterar att mina två portföljer hittills i år gått upp med 9,44 % respektive 13,5 % vilket känns bra för de tre första månaderna med tanke på OMXS30 gått 8,3 % uppåt under samma tid. En aktie som jag förundras över och som jag tackar Lundaluppen för att ha upptäckt är försäkringskoncernen Sampo i vårt finska grannland som bara går upp och upp i ett stadigt tempo. Jag köpte mina första aktier i bolaget för drygt ett år sedan och ligger nu på 40 % upp sedan dess. En utdelning på 10,67 kronor i fjol ska också läggas till denna uppgång. Läs gärna om bolaget hos en som begriper. Försäkringsverksamhet är trots allt så enkel att även jag förstår att den är lukrativ. I år tänker sig bolaget att betala ut 1,35 euro i utdelning motsvarande dryga elva svenska kronor.

Medan jag vart iväg så har både ett orange och ett rött kuvert dumpit ned i brevlådan. Det först brevet gick direkt i pappersåtervinningen eftersom de siffrorna har jag koll på. Innehållet i det röda kuvertet tänkte jag läsa lite mer om på grund av det roande brevet som bifogats. Där får jag reda på hur min tid som pensionär ska tryggas. Det handlar i korthet om att jobba, jobba och jobba, tillse att ha en tjänstepension, kontrollera förvaltningens avgifter, borttag av efterlevandeskydd samt att skaffa mig en samlad bild av pensionen på minpension.se.

Nog så intressant är det så kallade Norman-beloppet som fondanalysföretaget Morningstar ligger bakom. Detta talar om vad kostnaden för att spara ettusen kronor per månad i tio år. Att spara i exempelvis Länsförsäkringar Fastighetsfond kostar exempelvis 11 270 kronor. Läs mer på morningstar.se. Collectum har skapat en egen variant på Norman-beloppet de kallar 'Norman-belopp 30 år ITP' som gör samma jämförelse fast över 30 år och med de rabatter som ges inom pensionssystemet. Jag gillar Norman-beloppet då det ger en ganska skrämmande bild över vad fondsparande kan kosta mig. Att en ynka procent på ett år kan bli så dyrt som en fjärdedel av ditt sparande över trettio år bör få vem som helst att tänka efter.

Eftersom jag inte är som de flesta så ska jag nu göra något som jag finner väldans kul och spännande - att deklarera! Ha en skön vårdag trots vintern! Jag ber också om ursäkt för min brist i att kommentera era kommentarer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg