Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

En belastande faktor

Så som en avslutande fundering kring mina inlägg om skuldkvot, den som Riksbanken anser bör ligga på högst 200% och är lån delat med nettoinkomst, samt räntekvot, räntekostnad delat med nettoinkomst, tänkte jag kort nämna just Riksbankens nyvaknade intresse för hushållens skuldsättning. Man önskar helt enkelt att samla in detaljerad information om svenskarnas skulder från bankerna, något som av dessa mottagits högst svalt. Den riktigt våta drömmen för Riksbanken är att kunna koppla samman uppgifter likt banklån med studielån för att få en lånebild i sin helhet. Huruvida detta blir verklighet återstår att se.

Vad är det då Riksbanken önskar att få veta? Jo, bland annat kontokortskrediter, avbetalningskrediter, blancolån, borgenslån och inteckningskrediter. Ja, dessutom alla krediter i alla banker. All denna information ska 'avidentifieras', så som det är sagt.

Vice Riksbankschef Kerstin af Jochnick menar att det inte är de enskilda hushållen som är intressanta utan riskfördelningen bland befolkningen. I vilka åldrar och på vilka platser lånas det mest?

Att det lånas för mycket är helt klart. Anledningarna kan vara många. Men jag tror att det finns lite för mycket 'vill ha nu'-mentalitet. Att konsumera via lån är en självklarhet, något som inte fanns för 20 år sedan. De allra flesta gör det, även familjen Penning. Vår fördel är dock medvetenhet, en amorteringsplan och en sund oro kring hög belåning.

Många vill ha en bostad, så klart. Helst en fin en. Hundratusen kronor är ingenting i en budgivning. Vill ha. Nu. Hundratusen kronor kostar 2 800 kronor per år i ränta, varje år härifrån till försäljningen av bostaden. Bo i tjugo år och beloppet är 56 000 kronor. Hundratusen kronor i lån är visst något. Det är en belastande faktor.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Tack för bra information om hög belåning, skuldkvot och vad det innebär för vardagen!
    När jag tänker på hur en del människor har det, speciellt många unga familjer, så knyter det sig i magen av olust. När vi köpte huset för 35 år sedan kostade det inte ens en halv miljon. Priserna har gått upp och nu kostar de här två miljoner och ibland drygt det. Klart att lönerna också är högre, men det där att ha allting och nu, gör att det också står fina dyra, en och två bilar på uppfarten, en husvagn modell Luxe, på baksidan, en inbyggd simbassäng, och helrenovering av kök och flera rum helst före inflyttning...det är klart att inga vanliga löner kan räcka till allt det där. Sorgligt är att skuldsättningarna sliter på relationerna... och jag noterar en ganska hög omsättning av/bland nya grannar, ibland inom ett år splittras familjer...och barnen förlorar kamrater som de hunnit få i dagis och skola. Och, varför vill man ha allting NU, när det är så roligt att planera och spara till det som man vill köpa, och man också under tiden hinner känna efter ordentligt om det är värt och rätt, utgiften och saken.
    Ha en fortsatt bra sommar och semester med familjen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Spargrisen mor. Läs nu alla ni ovan kommentar, den innehåller så mycket klokskap.

      Radera
  2. Jag undrar om inte rädslan för att hamna i fel område trissar priserna rejält. Där jag växte upp var det undre medel, till över medelklass och rika i samma område. Idag känns ett område mer befolkat av samma sort. Jag var barn på 80-talet så jag kanske inte förstod bara?

    SvaraRadera
  3. Ja belåningen är minst sagt en belastande faktor. Tyvärr har vi som lever och är relativt unga det svårt eftersom vi inte själva kan påverka vår omgivning, utan det är mer upp till lagstiftarna att ge guidelines. Vi vill ju ha det minst lika bra som alla andra runtomkring oss.

    Hela samhället är ju dessutom uppbyggt kring att det är fördelaktigt att låna. Om du får ränteintäkter på ditt sparande så tar staten 30%, men om du lånar så betalar staten 30% av dina räntekostnader. Det är verkligen galet. Hur skall man då kunna jobba ihop till det man vill spara till? När staten dessutom tar allt mellan 30% och 60% på din inkomst (arbetsgivaravgifter etc. ej beaktat).

    Inser att jag kan skriva hur mkt som helst om detta eftersom hela systemet "har feber", men det spar vi till en annan gång =).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, helt rätt. Att subventionera lån via skattemedel är totalt galet.

      Radera
  4. Att belåningen är en belastande faktor är nog att slå in vidöppna dörrar. Tyvärr är det som Erik säger att många unga inte har något val, speciellt inte om man vill ha det som "alla andra". Man blundar och tänker i stil med; "men mitt hus kommer ju alltid att stiga i värde" och lånar gladeligen ikapp med kösrenoveringar och dylikt.

    Det ekonomiska var ju helt annorlunda för generationen före så vem skall lära oss att göra rätt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns några alternativ där. Det sämre av dem är att hamna i finansiell onåd. Ett bättre är att ta ansvar.

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg