Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Månadssummering 2020 juni

Njuter av trädgården. I år har jag försökt utöka med blommande växter som bin och fjärilar älskar. Stäppsalvia är nytt men har mycket lavendel som också är populärt. Har tre nässefjärilar som verkar vara buddies då de hänger mest hela dagarna. Upplever dock att det är färre insekter i år vilket är lite oroande. Vart har alla humlor tagit vägen? En fem eller sex stycken är allt som besöker min rabatt. Känner en oro för våra små trädgårdsmästare.
Värmen har stundtals varit brutal denna månad och hemarbetet tungt ibland. Men nu när vi summerar juni månad ska föll inkomsten in väl. Skatteåterbäring och normala inkomster gav ett gott belopp. Och även om vi lever gott och inte snålar alls nådde vi ett sparande på 32% varav långsiktigt 22%. Avkastningen totalt sett var dock negativ med -0,25% vilket innebar att Sunny Days™ steg med 1,68% insatt kapital medtaget. På något sätt är det mentalt tillfredsställande att kunna öka kapitalet även vid nedgång. Sedan årsskiftet är guldhönan 8,74% fetare…

Länge leve låginkomsttagaren

Både jag och frun förundras emellanåt kring varför vi sällan tycks ha en massa pengar över till konsumtion, semesterresor och fina personbilar. Jag skrev för något år om 'De andra', den grupp människor som bebor fina bostäder, kör nya dyra bilar och resor iväg varje år och gärna flera gånger dessutom. Var får de alla pengar ifrån?

Antingen så är de rika arvingar, har fantastiska löner eller så - ja, just det - lånar de till grannlåten. Jag har faktiskt ägnat mig åt en empirisk studie. Helt frankt och lömskt har jag valt ut några för mig inte helt okända familjer för att studera deras leverne baserat på det senaste årets taxeringskalender. Det är inga hemliga uppgifter utan helt fritt för vem som helst att titta på. Dessutom så ska jag inleda med att blotta den egna halsen, för rättvisans och hederlighetens skull. Naturligtvis namnger jag ingen i min studie.

Taxeringskalendern ger egentligen bara rudimentär information så som inkomst av tjänst, inkomst av näring samt inkomst av kapital. Men från dessa siffror är det möjligt att räkna schablonmässigt baklänges. För det första så är det ganska enkelt att räkna fram nettoinkomst per månad efter skatt. I mina kalkyler utgår jag dessutom ifrån att alla är gudfruktiga människor och därmed är medlemmar i svenska kyrkan, detta är blott för att det ska te sig lika på nedersta raden.

Att räkna fram en räntekvot, räntekostnad delad med nettoinkomst, samt skuldkvot, lån delat med nettoinkomst, kommer jag att göra med en genomsnittlig låneränta på 3 % vilket troligen är en aning lågt. Därmed blir det inga glädjekalkyler. Studielånskostnader kommer dock inte med men får kanske anses som en vanlig kostnad. Huruvida det bara finns lån eller både lån och tillgångar tar jag inte fasta på även om så kan vara fallet. Det är dessvärre så att få svenskar har en buffert eller annat sparande. Ur hand i mun är mycket, mycket vanligt.

Liksom statistiken säger mig min studie att ju mer du tjänat desto större lån har du, detta är genomgående tydligt. Så en förlust av inkomst, exempelvis genom arbetslöshet eller sjukdom, slår därmed hårdare mot höginkomsttagaren än låginkomsttagaren. Fallhöjden är påtagligt högre och beroendet av att varje månad dra in ett visst antal kulor för att bibehålla statusnivå är cementerad. Före detta höginkomsttagare är överrepresenterade så som kunder hos kronofogden. Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå - närmare 164 procent. Denna siffra är dock väldigt spretig och många hushåll ligger betydligt högre än så. Riksbanken har gjort tydligt att en skuldkvot bör ligga runt 200 % i genomsnitt. Att samma bank nu begär in individuella uppgifter ifrån bankerna tyder på stor oro kring hur många människor belånat sig, med sin egen banks goda minne.

Räntekvoten är i mina ögon en än mer intressant siffra. Här finns en otäck hävstångseffekt då nu räntorna är på väg upp. Många människor har belånat sig i en tid av boräntor kring 3 % eller lägre och med avsaknad av amorteringar eller sparande i förmån för det goda livet kommer uppvaknandet att bli bryskt. Än finns det tid att vända sin skuta men frågan är om viljan är stark nog? Räntekvoten har varierat genom åren. I början av 1990-talet låg den till exempel på drygt 10 procent för att falla ner till som lägst 4,5 procent under 2010. 2012 låg räntekvoten på drygt 6 procent. Att räntekvoten inte har stigit under senare år då skulderna ökat kraftigt beror alltså på det lägre ränteläget.

Många låginkomsttagare har lärt sig vilka pengar de har och vilka de inte har. De bor kanske i en vanlig 60-talsvilla, har äldre bilar och åker till Öland och campar på semestern, något som vissa människor rynkar på näsan och hånler åt. Men låginkomsttagaren har inga lånta fjädrar utan är snarare vaksam kring sin privatekonomi. Dessutom är det så att fallhöjden i ekonomin är betydligt lägre än för höginkomsttagaren och en arbetslöshet kan lättare pareras. Ja, grovt förenklat men till stora delar sant.

Så inom kort blir det åka av. Då börjar vi med att syna familjen Penning. Huga! Det blir till att löpa gatlopp, det inser jag, så var inte för elaka, kära läsare.

Höginkomsttagaren är död. Länge leve låginkomsttagaren!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Hej.
    Vill börja med att hylla bloggen. Mycket intressant och kul läsning.

    Sedan... vilken otroligt bra idé!!
    Om du dessutom berättar hur du gått till väga kanske jag själv kan göra egna analyser grannarna här hemma.
    Skall bli spännande att följa!

    Trevlig sommar!
    Fredrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack ska du ha och en trevlig sommar. :)

      Radera
  2. Hej!

    Tack för en intressant blogg.

    Är precis som Fredrik nyfiken på att se om man kan applicera detta på sig själv så man kan jämföra med ditt resultat, och kanske även titta på de runtomkring sig.

    Trevlig sommar!
    Småspara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :)

      Jag har använt mig av de uppgifter som finns att hämta från taxeringskalendern. Jag har där tittat på inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Därefter har jag delat inkomst av tjänst med 12 månader och beräknat nettoinkomst på websidan Ekonomifakta. Lån har jag beräknat så som inkomst av kapital delat med 3 %. I samtliga mina exempel har inkomst av kapital varit negativt, det vill säga en kostnad.

      Räntekvoten beräknas som inkomst av kapital delat med årsinkomsten. Skuldkvoten beräknas som det 'framräknade' lånet delat med årsinkomsten.

      Radera
  3. Mycket intressant. Jag undrar också mycket ofta hur folk gör egentligen! Omkring oss i vårt relativt dyra område bor folk med lantställen, fina vilar och de bygger ständigt till. Känns som om de vet något vi inte vet.

    Det underliga är även att de aldrig jobbar. Eller, deras barn är i varje fall inte på dagis eller fritids. Från midsommar till skolstart är det inte ett enda barn på förskola eller fritids. Då pratar vi barn till mellanchefer, ekonomer, ingenjörer m.fl. Som ändå borde behöva jobba, eller?

    Vi är lite tvärtom. Ingen vet att vi har en del pengar sparade trots att vårt hem verkligen inte är lyxigt. Lite anti-lyxfällan. Charlie och Mattias skulle ha kommit hit och sagt åt oss att spendera lite mer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag hoppas det kan vara intressant läsning och att fler med mig gör sina egna kvotberäkningar. :)

      Radera
  4. **fina bilar, skulle jag skriva

    SvaraRadera
  5. I undersökning efter undersökning slås det fast att Svensken är orolig för grannars och bekantas ekonomi. Man känner därimot sig helt trygg med sin egen ekonomi och skuldsättning. Det finns ju en liten chans att grannen eller bekanta har bättre koll på sin egen ekonomi än vad du har på hans. Av dom jag känner som har en mycket god ekonomi, står ingen med i taxeringskalendern. Bara en så enkel sak som en kapitalförsäkring kan ju ändra förutsättningarna totalt. Prova lite kritiskt tänkande i stället, vad är det politikerna försöker tuta i er. Stoppar man in skräp i en ekvation, kommer alltid svaret ut som sopor.
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut kan det vara så att grannen har koll på sin ekonomi. Eller inte. Det är som med bilkörning, majoriteten ser sig som bättre bilförare än genomsnittet. Samtidigt så tycker många svenskar att ekonomi är ett tråkigt ämne de helst slipper.

      Och hur undkommer vanligt folk offentliga taxeringsuppgifter?

      Visst är det så att människor har aktieportföljer som inte delar ut eller fondinnehav som inte speglar verkligheten i taxeringskalendern. Men i undersökning efter undersökning slås det fast att människor inte har tillgångar att ta av i svåra tider.

      Radera
    2. De personer jag känner har alla hyfsad koll på sin ekonomi. Jag tror inte att folk i vårt villaområde lever på lånade pengar. De har nog bara köpt hus tidigare än vi och har lägre lån. Sen tjänar de flesta troligtvis rätt bra också. Jag är inte avundsjuk, jag vill lära mig hemligheten!

      Radera
    3. Nej, avundsjuk ska man inte vara. :)

      Radera
  6. Att folk väljer att ha kapitalförsäkringar är just för undvika att grannar och bekanta ska kunna räkna baklänges.
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aj, det har jag fått om bakfoten. Jag trodde att folk sparade i KP för att förbättra sin ekonomi.

      Radera
    2. Om det vore bara för ekonomin, skulle dom lika gärna kunna ha en ISK.
      Jag bor i glesbygd, här är det nödvändigt med en KF, för att inte få ett elände med missundsamma grannar.

      Radera
  7. Hej.
    Jadu hur gör vi?
    Skuldfria(både boende,bil och annat)utav en inkomst på totalt 32' så sparas 16',till mat går 3',till nöje cirka 7',räkningar 6'.
    Ja så gör vi :)

    Med enkel matte förstår du att vi kan kontantköpa en 120' bil var 10e månad :) kan du det??

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, men jag är inte dryg för det.

      Radera
    2. Mitt inlägg va inte menat att läsas som snorkig ton.
      Bara att man själv är ansvarig för sin ekonomis för och nackdelar. Det är ju ingen annan som skriver på låneansökan än du själv.
      Här passar faktiskt ordspråket
      Själv göra-själv ha.
      Kram på dig! :)

      Radera
    3. Tack för förtydligandet. Det skrivna ordet är lätt att missförstå. :)

      Radera
  8. vi har en S60 2006,är det nytt eller gammalt för dig?
    Köptes kontant för 107.000kr.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte nytt men säkert ett bra köp. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg