Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Mer studie i skuldkvot

För vissa är status viktigt. Vad som parkeras på garageinfarten kan ha stor betydelse. Också vilken bild av sig själv som man projicerar mot verkligheten är av vikt. Mindre viktigt är hur privatekonomin balanserar.

Familjen Ryggås består av fyra personer varav mamma och pappa är två till antalet. Dessa båda är femtio år gamla och tjänar tillsammans 1 041 000 kronor per år. Efter skatt blir detta 59 000 kronor per månad. Flera dyra bilar innehas, tre stycken faktiskt, och alla kostar de minst 300 tusen kronor stycket. Villan är stor och fin och på bästa läge. Familjens lån uppgår till 4 miljoner jämnt vilket kostar 9 900 kronor i månaden. Resultatet är en räntekvot på 17% och en skuldkvot på 561%. Enligt mig lever familjen Ryggås över sina tillgångar och tycks belåna bostaden för konsumtion. Att herr Ryggås står för 75% av hushållets inkomster är också i sig en risk. Huruvida familjen Ryggås amorterar är oklart.

Familjen Braxén består av herr och fru samt två skolbarn. Han är 47 och hon är 40. Inkomsten är ojämnt fördelad på samma sätt som familjen Ryggås och är 896 000 kronor om året. Detta ger 49 700 kronor per månad i nettoinkomst. En nästan ny villa är belånad till 3 600 000 kronor och ger en skuldkvot på 577 % samt en räntekvot på 17 %. Räntekostnaden vid 3 % ränta är 9 000 kronor. Så länge båda har jobb fungerar det, så som i de flesta fall. En rejäl inkomstsänkning kan dock stjälpa skeppet. Huruvida familjen Braxén amorterar är oklart.

Så som tidigare sagts - statusmarkörer är viktigt och extra bra om de skapar avundsjuka. Att lägga ut sitt leverne på Facebook och visa upp sina resmål eller sin fina bostad är en lustig sjukdom. Makarna Svenssonhufvud har både fetaste villan, snyggaste sommarhuset och nya, fräscha tyska premiumbilar. De tjänar bra, sammantaget 1 413 000 kronor per år. I månaden förfogar de över 73 600 kronor. Av dessa betalas dock 13 700 kronor i månaden i rena räntor på lånen som uppgår till 5 441 000 kronor. Vad händer vid dubblad ränta, tro? Vad händer vid arbetslöshet, kan tänkas? Trots den stora lönen är skuldkvoten 616 % och räntekvoten 18 %.

Ja, detta var min lilla jämförelse i en svensk obygd. Dessa exempel är inga ytterligheter utan klart representativa svenska familjer för hur belåning, konsumtion och en häpnadsväckande oförmåga att hantera sin privatekonomi. Dessa familjer är höginkomsttagare, de tror att de har en bättre ekonomi än många andra, trots sin belåning, för de tittar bara på nedersta raden på lönelappen. De skaffar sig sina statusmarkörer och ser sig som en aning finare än andra. Och det har inte med politik att göra utan bara kokett dumhet.

Alla mina exempel undantaget pensionärsparet ligger sämre till än familjen Penning, detta trots att vi ser oss som rejält överbelånade. Vår skuldkvot på 366 % står sig slätt mot 561, 577, 616 och 712. Frågan är om dessa människor ser sig som överbelånade? Har de en plan eller tycker de att det fungerar? Hur klarar de en dubblerad ränta?

Ja, frågorna är många. Men jag är övertygad om att det kommer att blåsa hårda vindar inom en tioårsperiod. Familjen Penning jobbar på att stormsäkra sin privatekonomi medan andra latar sig i solen. Inte bra, inte bra alls.

Läs även andra bloggares åsikter om , , intressant?

Kommentarer

  1. Med en rekommenderad skuldkvot på 200% skulle jag och min sambo som medelinkomsttagare (ca40' e skatt) inte kunna köpa ett vettigt hus i södra storstadstrakten trots att vi säljer en nästan helt avbetald 2a. Sorgligt när det är vad man drömmer om.
    Tack för en intressant blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sörj inte. Skuldkvot är en faktor, det finns så många fler att ta hänsyn till i en privatekonomi, allt från kostnad för resor till jobb och uppvärming av bostaden. :)

      Radera
  2. Vem har egentligen skapat den här tävlingen som vi alla förutsätts delta i? Alla dessa statusmarkörer... all denna tävlan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte nödvändigt att hänga på. Men frågan är befogad - varför hänger så många på?

      Radera
  3. Ja många låginkomsttagare har nog mer på sparkontot än dessa höginkomsttagare.
    Om man bara tittar på inkomsten så borde jag vara fattig kyrkråtta med min lilla pension på 6.800kr.
    Men det är jag inte.
    Har du förresten läst "the millionaire next door" en mycket bra bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej inte än - men den finns i mitt bibliotek. :)

      Radera
  4. Så länge du inte ligger bland de typ 10% mest belånande så fungerar det ju. För om räntan går upp och det blir problem i realekonomin så sänker man ju bara räntan igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Good point. Du behöver inte springa fortast när lejonet jagar efter så länge du springer fortare än den långsammaste. :)

      Radera
  5. Kruxet är nog tyvärr att statusmarkörer kan göra skillnad i vissa sammanhang. Det finns ju något skolboksexempel och undersökning kring det t.e.x. vilken advokat du skulle välja får att vinna ett domstolsmål för dig. Den schabbige som dyker upp med smutsig skjorta och i en gammal merca från tidigt 80-tal eller den propert klädde, med rolex klocka och en ny BMW. Många väljer den senare efter som denne signalerar framgång och skulle också vara beredda att betala mer för hjälpen från en dylik advokat. Jag förmodar att någon av undersökningsföremålen i inlägget har en slags chefsposition. Tyvärr är det nog så att man signalerar för omgivningen, arbetsgivare och potentiella framtida arbetsgivare som är beredda att betala mer i lön att man är duktig och framgångsrik med hjälp av statusmarkörer. Det blir en spiral av det hela...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, i mångt och mycket stämmer det kanske. Samtidigt så tror jag att en hel del kan tillskrivas fåfänga. :)

      Radera
    2. Among human beings trust comes about, not from expressions of wealth or fame, but from our showing affection.

      Dalai Lama

      Radera
  6. Vart hittar du alla info?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du läser tidigare inlägg så förklaras det där. :)

      Radera
  7. Bra inlägg! Det hade varit otroligt intressant med alla fakta rörande dessa familjer, dvs. även få veta sparande (ev andra tillgångar som ärvd mark eller dylikt) samt ta del av familjernas planer och budgetar.. inte så lättlöst, men likväl intressant. En fråga, bostadslån: har du räknat fram detta genom 85% av köpeskilling (lagfart) eller räknar du baklänges på ränteavdrag angivna i taxeringen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Baklänges! :)

      Ja, jag håller med om att en djupare studie hade varit spännande. Men samtidigt så är det nog ett känsligt område. En hel del människor 'vet' med sig att de borde agera annorlunda.

      Radera
  8. Statusjakt är verkligen sjukt och jag försöker att inte delta så mycket det går. Men visst vill man bo bra. Jag ser det inte mitt hus som en statussymbol, men det kanske andra gör.

    En fråga: om jag förstår dig rätt räknar du med att värdet på exempelfamiljernas tillgångar är noll när du räknar ut skuldkvoten? Är det rimligt, tycker du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, eftersom skuldkvoten inte har något med tillgångar att göra - enbart kvoten mellan lån och inkomst. Därmed så är skuldkvoten blott en värdemätare bland flera. :)

      Radera
  9. Bra skrivet.
    Det är helt realistiska exempel. Hur kan det bli så?
    Jag tror det börjar när man bara är 2 unga med bra inkomster men utan barn. Då vill man leva livet och unna sig bra boende och fina saker.
    Sen är det svårt att sluta när barnen kommer och man fortsätter att låna till nytt boende och ny konsumtion.
    Även jag rekommenderar "The millionaire next door", en klassiker från 1996 av Stanley/Danko som t.ex. kan köpas på adlibris.com för 118.-
    Mycket väl investerade pengar.
    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :)
      Ja, jag är lite lat med engelska litteratur men med flera rekommendationer så får jag nog ompröva. :)

      Radera
  10. Lite intressant, men det är ju som sagt svårt att göra en riktig bedömning utan att ha hela bilden klar för sig.
    Jag undrar lite hur ni här (vilka jag antar är privatekonomiskt intresserade) ser på "lån till konsumtion"?
    Jag antar att de flesta anser det vara fel/tveksamt/riskabelt.
    Frågan är, vad anser ni vara "lån till konsumtion"?
    I strikt mening anser jag att jag (och de flesta med lån) lånar till konsumtion, då allt överskott jag har efter jag betalat att nödvändigt INTE går till amortering.
    Att jag åker till medelhavet med familjen för 25000:- istället för att amortera lånet med dessa 25000:- är väl att låna till konsumtion, eller? Eller var går gränsen?

    /TE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var snabbast att svara! :)
      Min gräns vid lån på bostaden är att de pengarna går till 'dyrt' underhåll. Men helst inte låna alls på bostaden.

      Dåliga konsumtionslån är som du nämner lån till semesterresor men även till möbler, teknikprylar och liknande. Lån till personbil är tveksamt OK men här gäller det att inte köpa för dyrt. En ny bil är ett slukhål.

      Radera
    2. Fast jag menade inte att ta nya lån, utan "bara" att man amorterar mindre än absoluta max-beloppet man skulle klara.
      Exemplet med medelhavsresan är en realitet för mig, då vi var iväg i maj.
      Dessa pengar hade jag kunnat använda till att amortera på bolånet, men vi reste för pengarna.
      Så, lånade vi då till konsumtion eftersom vi konsumerade "onödigt" trots att vi inte är skuldfria?
      (Kan tillägga att vi amorterar, men inte max av vad vi kan)

      /TE

      Radera
    3. Nej, det anser jag inte at ni gjorde. Ni tog inga korta krediter för resan. :)

      Radera
  11. Det skulle vara intressant om du kunde hitta några uppgifter som inte rör kärnfamiljer á la mamma, pappa & barnX2. Som ensamstående skulle det vara intressant att kunna jämföra sig med andra en-förälderhushåll. Min skuldkvot ligger för övrigt en bra bit under 200%, räntekvoten knappt 4% - men så har jag ju inget hus eller, bara en brf :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset. Jag har något exempel även här, återkommer till det. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg