Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Kvot och knot

Två nya skuldkvoter berättar jag om idag. Dels om den ensamstående mamman men också om familjen som snart är hos kronofogden. Verkliga exempel från verkligheten. Tragik runt hörnet?

Att leva och bo tillsammans med en annan person är i grunden positivt för ekonomin. Alla fasta utgifter kopplade till boendet delas av två personer. Ensamboende känner av den ekomiska pressen. Framför allt ensamstående föräldrar och pensionärer uppger att de har det svårt ekonomiskt. Det är framför allt kombinationen av dubbla intäkter och halverade utgifter som gör parboende långsiktigt rikare än singlarna. Trenden med allt fler ensamboenden i landet har ökat i nästan 20 år.

Lena Jönsson är ensamstående sedan fyra år tillbaka, frånskiljd och med två tonårsdöttrar. Gemensam vårdnad. Eget litet hus. Inkomsten är 26 782 kronor före skatt vilket ger 20 220 kronor i handen varje månad. Belåningsgraden är hög och skuldkvoten 851 %. Räntekvoten är tung - 26 %. Att bli sjuk eller arbetslös är inte möjligt, inte om inte hemmet ska gå till försäljning och Lena flytta hem till föräldrarna. En utsikt som kan te sig omöjlig i sig för en 46-årig kvinna med två nästan vuxna barn.

Sara Nilsson är 32 år och gift med Per som är 39 år. Paret har inga barn. Dåliga bostadsaffärer och renovering med lånade slantar har satt otäcka spår i privatekonomin. Varje år betalar paret 126 000 kronor i boräntor och belåningen är 4 193 000 kronor. Per arbetar heltid och får ut 23 420 kronor. Sara är långtidsarbetslös med ströjobb och drar in 8 738 kronor netto i genomsnitt per månad. Familjen Nilssons räntekvot är 33 % vilket innebär att en tredjedel av inkomsterna går till räntor. Skuldkvoten är enorma 1 087 %. Paret är mycket illa ute på det privatekonomiska planet och vad månde ske framöver? Antagligen vilar en tung skugga över livet och förhållandet. Familjen Nilsson är en reko familj men utan hjälp från någon - hur kommer det att sluta?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Hej.
    Bara för att man bor ihop behöver väl inte boendet delas på 2?
    vi har separat ekonomi.sambo sedan 8år.avgiften på bostadsrätten är nu efter 50kr höjning 3.047kr/mån.
    Bostadsrätten är min sambos.
    Jag har en inkomst på 6.800kr/mån och räkningar på 1.000kr/mån
    Mat lägger jag hälften utav 1.500kr/mån.

    SvaraRadera
  2. Intressanta exempel även om skuld- och räntekvot bara ger en ytlig bild. Jag intresserar mig nog för det bakomliggande (hur ser hennes ekonomi ut i övrigt) och är nog mer positivt inställd till Lena... Hon har en hyfsad lön och två snart vuxna barn vilket innebär att hennes ekonomi med all sannolikhet kommer att förbättras när hon inte längre har försörjningsanssvar. Hon vabbar heller inte längre vilket ger en mer konstant månadslön. Dessutom är hon ju inte lastgammal heller..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, kanske du har rätt. Även om jag tycker att en fjärdedel av lönen i räntor är belastande.

      Radera
  3. Ekonomistas skriver om skuldkvot och riksbankens styrränta. Intressant för dig kanske?

    http://ekonomistas.se/2013/08/26/riksbanken-har-fel-om-skuldsattningen-hogre-ranta-okar-skuldkvoten-inte-minskar-2/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jag följer Ekonomistas sedan ett bra tag. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg