Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Tionde

Deflation råder i landet. Tolv månader visar på 0,6 procent minus som är långt, långt ifrån inflationsmålet på 2 procent. Att Riksbanken nu tar ansvar för sin primäruppgift - inflationsmålet - och sänker styrräntan är nödvändigt. Glada bolånetagare ska inte vara Stefan Ingves bekymmer utan överbelåning bör regleras av riksdag och regering. En lägre styrränta ger än bättre läge för alla att amortera ned sina bolån - det ser ut som om de närmsta 4-5 åren fortsatt kommer att vara lågräntetider. Resan mot skuldfrihet blir helt krasst enklare för oss med jobb när räntorna står lågt.

Att amortera på lån är fortsatt en udda sport. Finansinspektionen menar dock att hushållen har stabila finanser. Samtidigt så minskar intresset för att amortera, allt enligt Demoskop. I Stockholm är betalningsviljan lägst - blott hälften av huvudstadsborna amorterar. Vad jag närmast ställer mig mot är resonemanget kring belåningsgrad kopplat till bostadens värde, detta värde som är imaginärt och flyktigt. Att bli överbelånad vid ett prisfall är inget som skulle bättrat på min nattsömn. Fri från lån är för mig optimalt.

Hur mycket ska man amortera? Svaren är antagligen lika många som låntagarna. Förmåga är ett sätt att se det - familjen Penning amorterar exempelvis med 9 procent av sin nettoinkomst. Att stoppa undan minst en av tio tjänade kronor, så som Babylons rikaste man gjorde, kan vara en målsättning. En kombo av amortering och sparande är det vettigaste men minst 10 procent bör det vara sammantaget. I forumet 'Familjeliv' kan man få lite verklighetsbilder av amorteringsnivåerna - allt från noll och intet till rejäla 'pensionsförsäkringsamorteringar' tycks det finnas. Vanligt tycks vara mellan 3 och 5 procent.

Att det finns en diskussion kring amorteringens vara eller icke vara ter sig för mig märklig. Uttryck som 'i en stad där normalvillan går på mellan 5-10 miljoner känns det faktiskt ganska omöjligt att någonsin få ner sitt lån om man inte har stora inkomster. Skulle man amortera 10 000 kr/månad skulle det ta 34 år om man har t ex 4 miljoner i lån' visar på att man inte kan räkna. Kostnaden för boendet minskar lika mycket med en amorterad tusenlapp oavsett storleken på belåningen - matematik för lågstadiet.

Ju större lån desto färre som amorterar. En procent av nyutlåningen till bostäder är dyra blancolån som används som 'fyllnadsinbetalning' i de fall man inte får vanliga bolån - dessa ligger på i snitt 140 000 per hushåll. För dessa lånetagare ligger den genomsnittliga belåningsgraden på 94 %. Jag kallsvettas lite.

Att inte amortera och att istället investera pengarna är i sig ett alternativ om man vet vad man gör. Ägg i båda korgarna är och förblir klokast på sikt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Bra skrivet, undrar om det som påverkar i någon mån är språkbruket så som

    "Vi vann budgivningen" , "Det är naturligt att de som har högst inkomst också har högst belåning" , "Det är omöjligt att bli rik och skuldfri på vanlig lön"

    Dessa uttalanden finns varje dag i media...och de späder säkert på en attityd kring amortering och sparande som något avvikande och dessutom meningslöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi vann budgivningen - den är underbar! :)

      Radera
  2. Bra skrivet......två kommentarer,

    1) Att det känns meningslöst att amortera beror mest på avsaknad av tålamod och långsiktigt tänkande. "Instant gratification" gäller även här.

    2) Att folk lyssnar på media när det gäller ekonomi och investeringar är bara att beklaga. Tyvärr finns det ingen grundläggande privatekonomisk undervisning i skolan (om att spara och amortera) så om man inte får kunskap hemifrån eller förstår på egen hand så går det inte så bra med privatekonomin.
    Många av framtidens pensionärer kommer att få det ganska kärvt......

    Besser

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som äger tålamod, äger allt. Ett ordspråk från Nigeria. :)

      Radera
  3. Vad sägs om ett genderperspektiv? Många kvinnor förlitar sig för mycket på mannens kunskap om ekonomin. Om han är mer riskbenägen vill han kanske hellre köpa aktier för 50000 än att amortera med samma summa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att män är mer riskbenägna än kvinnor säger alla undersökningar. Fler kvinnor i familjer borde ta rodret. :)

      Radera
  4. Vi investerar och betalar räkningar båda två, som jämställda. Några gånger varje år fyller vi ett Excel ark där alla våra tillgångar ingår kategoriserad bla i aktiefonder och räntor för riskbedömning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dialog och samarbete är ju roligt, fler familjer borde prova. :)

      Radera
  5. Bra inlägg, och bra kommentarer.
    Tror avsaknaden av amorteringsvilja har många orsaker, men framförallt tror jag besser1 med sin första punkt ovan fångar in många "medelsvenssons".
    Om man har lite blandade bindningstider på sitt bostadslån kanske man ligger med en snittränta på 3%. Att då amortera en tusenlapp för att få 2,50:- lägre månadskostnad nästa månad passar bara de (oss?) som ser lite långsiktigt.

    Samtidigt kan man tycka att alla som lånar 2, 3, 4 miljoner till en bostad borde vara intresserad av effekterna av konstant, om än liten, amortering över 30 års tid.

    /TE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du pekar på en viktig sak - oförmågan att ackumulera effekter över tid. Två och femtio är ju härifrån till evigheten. :)

      Radera
  6. Helt Off Topic men du har ny design och det ser superproffsigt ut! Så snyggt! Trodde först att jag hade kommit vilse :)

    Min plan är för övrigt att börja amortera (mer än de ynka 1600 kr i kvartalet som vi gjort hittills) efter sommaren. I mitt fall ville jag först bygga upp en rejäl buffert och sedan, på det, ett sparkapital innan jag sätter tänderna i bolånet men nu finns det inte någon anledning att skjuta upp det längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej - ja, det är ommålning på gång, så att säga. Maskeringstejpen sitter kvar och listerna ska sättas tillbaka bara. :)

      Jag gillar amortering - det är tryggt. :)

      Radera
  7. Jag är ju själv "amorteringstroende" och tyckte att det var intressant att läsa det här "Samma för mig, jag svarade bara generellt. Jag amorterar minimalt och sparar istället. Som singel är den ekonomiska situationen mer sårbar, och man kan behöva lättåtkomliga pengar vid sjukdom eller arbetslöshet så jag undviker att låsa dem i bostaden."
    Jag, som sitter i liknande sits, resonerar precis tvärtom - för att minska den framtida sårbarheten så amorterar jag ganska mycket och säkrar upp med inkomstförsäkring genom facket samt buffert förstås. Att genom att leva under mina tillgångar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inkomstförsäkring är ett bra - till och med nödvändigt - skydd. Precis som du ser jag amortering som en grundbult i en privatekonomi, den absolut bästa metoden för att minska sin risk och för att sova lugnt. Resonemanget i den text du hittade tyder på vissa brister i kunskapen kring sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring.

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg