Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Utan sammanhang


Hur ser du på det faktum att andra människor gärna vill kategorisera dig?

Själv får jag veta att jag är en man, medelålders och vit vilket för en del är en vidrig kombination. Heterosexuell, tjänsteman, tekniker, troligen kristen och medelklass får jag också veta att jag är fastän detta är något som jag borde veta mer om än andra. Jag tycker inte alls om det - att sättas in i ett sammanhang som andra väljer åt mig. Jag vill vara utan sammanhang och det är min fulla rätt. Det är en mänsklig rättighet. En medmänsklig rättighet?

Att sätta andra i ett fack och begränsa människor är tortyr för det innebär att vi inte tillåts att växa utanför ramarna. En gång invandrare - alltid invandrare? Arbetarklass - alltid arbetarklass? Kvinna? Man? Handikappad? För min egen del sträcker jag mig till att etikettera människor som blott människor. Vad de sedan därutöver själva väljer att kategorisera sig som är deras eget val. Hjälte. Medmänniska. Hen. Hippie. Välj själv.

Jag vill inte vara som andra. Jag är nöjd och stolt över allt det som i min natur avviker. En rund boll i ett fyrkantigt hål. Väldigt mycket heterogen.

Inte heller är jag en kugge i ett mänskligt maskineri utan mer ett sandkorn i ett timglas. Inte en del i ett knirkande urverk med metall mot metall utan istället ett korn i en stilla, sirligt strömmande flod av ljus sand. Ingen annan kugge ska styra min riktning utan jag virvlar runt med andra små korn i en kaosartad ordning.

Jag vill välja vad jag ska inkluderas i. Jag vill lägga tid och eftertanke kring vad jag uttrycker och säger, inte reagera utan agera. Sällan inkluderad utan mer udda. Lycklig i avvikelsen. En krusning på ett stilla hav. En anomali som stör.

Jag tror att detta är min vinstlott, min förbannelse och min välsignelse. Det finns nog en anledning till hur jag är som människa och det har jag förlikat mig med och funnit ro i. Jag har passerat den punkt där jag undrar vad andra tänker om mig och där jag inte längre intresserar mig för det heller. Jag vet bara att jag är och jag blir, jag förändras och växer, jag kommer att tyna och jag kommer att gå ur tiden en dag - utan sammanhang.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Jag funderade faktiskt på fack-systemet idag när jag läste Simon Banks riktigt hemska krönika om Schweiz landslag där många har utländsk påbrå (http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/bank/article19062226.ab).

    På ytan är det en helt okej artikel med udden riktad mot främlingsfientlighet. Men sen insåg jag att det Simon utmålar Schweizare med utländsk bakgrund som någon form av andra klassens Schweizare vilka oavsett medborgarskap och hemland ändå kan buntas ihop med icke-Schweizare.

    Förövrigt brukar ,många placera mig i facket medelålders, man och rik baserat på min blogg vilket brukar roa mig även om jag helst tänker på mig själv som en icke-person när det handlar om bloggandet.

    SvaraRadera
  2. Håller fullständigt med! Värst av allt är när man diskuterar samhällsfrågor, nationalekonomi etc... man kommer med en massa bra argument, filosoferar om hur man skulle kunna göra etc. Sen undrar någon vad man röstar på, oavsett parti kommer man vara helt begränsad för all framtid i såna diskussioner sen. Därför talar jag aldrig om vad jag röstar på för någon.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg