Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Till gagn


Jag har umgåtts ett par dagar med goda vänner som faktiskt har mer pengar än vett, allt enligt förnumstiga mig. Konsumtionshetsen lyser så hårt igenom. Ja, den syns ganska påtagligt utanpå med, vid eftertanke. Nya bilar av bränsletörstiga modeller, kläder med märken strategiskt placerade för att synas väl och en tillhörande dialog kring allt vad som kan köpas för slantar. Det är lätt att förminska mig själv då jag kör en gammal, risig personbil och klär mig i ordinära paltor. Därför måste jag vara stark och fast i min övertygelse om att jag inte längre vill betala dyrt för en massa saker jag verkligen inte behöver.

Att kunna köpa en finfin lya, sjysst bil och alla kapitalsaker i världen är lätt för de flesta numera. Statusmarkörerna kan alla lånas till via bank eller kreditbolag. Vad som dock kommer i fatet är alla räkningarna som ska betalas och då krävs det pengar, minsann. Och hur får jag pengarna? Går till jobbet. Jag går till jobbet vareviga dag och säljer min tid på månglarnas torg till jag är gammal, grå och bitter. Jag vill inte betala ett sådant högt pris i det långa loppet för fem minuters berömmelse här och nu!

Och min vän, som nu byggt ett makalöst, maffigt mångmiljonhus undrar om jag gillar det och jag som bara ser alla de framtida räntebetalningarna och frågar om det är värt priset - då, ska ni veta, att jag får onda ögat så som bara avundsjuk. Men jag är ju inte det, snälla, försök att förstå?

Jag vet att jag kanske skulle bli glad över att få bo i ett sådant hus. Men jag bor redan i ett hus och ett större, modernare skulle inte dubbla tillfredställelsen ens fastän prislappen är tre gånger så hög. Marginalnyttan kan aldrig besegra min önskan om mindre tid till salu i mitt liv. Jag är inte som de andra mössen som fortsätter att löpa i hjulet, utan eftertanke och mål.

Vad jag behöver är egentligen lätt att förbise - nämligen tak över huvudet, en säng, vatten, mat, elektricitet, kärlek, trygghet, förmågan och rätten att uttrycka mig och inte minst frihet. Hur många hade svarat något av detta på frågan om vad de behöver mest av allt? Som sagt, det är lätt att förbise det som anses självklart. Så när vi betalt för det som vi behöver och en del till sådant som vi vill satsar vi resterande på självständighet - i nuläget i genomsnitt 23 procent av våra inkomster - för att bestämma själva.

Ekonomisk frihet är just självständighet som leder till att jag kan spendera mer tid på sådant som jag tycker om att göra, att hitta fler värden i mitt liv och vara mer medmänniska än löneslav. Och det är till gagn för mer än mig, tro mig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Håller helt med! Bra inlägg.

    En rolig tanke som slog mig idag var att när jag var yngre och såg nya fina bilar tänkte jag alltid att en sådan där ska jag köpa när jag blir "stor". Ofta var det de lite finare märkena av senaste modellerna jag suktade efter. Nu för tiden när jag närmar mig en situation då jag kan(med lån) köpa en, så ser jag dem och blir glad att jag inte tänker spendera 3-400k för en bil.

    Jag påstår att det högsta någon kan berättiga att köpa är en bil för max 50-100k. Över det är det hög risk att man betalar dyrt för lyx.
    /Benke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi mognar som årsgångsvin, eller hur? :)

      Radera
  2. Dina vänner borde kanske läsa vårt inlägg "Pengarna eller livet" eller ändå hellre, få en gåva med boken som inlägget baseras på - "Your money or your life". Om det fortfarande finns hopp och mod för dem att ändra livsstil :)

    http://minimalisterna.se/pengarna-eller-livet/

    Kanske var dina vänner precis som Fundamentalisterna/Benke beskriver ovan, sådana som under uppväxten och studierna längtade efter att äntligen kunna köpa den flashiga bilen, bygga den stora villan och köpa de dyra märkeskläderna. Och har enkelspårigt levt utifrån dessa målbilder utan att reflektera kring de långsiktiga konsekvenserna av sitt handlande och vad en alternativ livsstil skulle möjliggöra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lätt att påstå att mina vänner inte tänkt efter - men det vill jag inte påstå.. ;)

      Radera
  3. en till som ingår i skuldklassen?

    SvaraRadera
  4. Du glömde iofs hälsa. Lätt att glömma bort när man har den :-) Annars, håller med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En dogm, Tom, som jag förbisåg. Fy på mig. :)

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg