Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

En dag i livet


Fru Penning putsar fönster. Jag dammsuger med Spotify i öronen. Sonen gnolar på en sång över en hög med legoklotsar. Dottern packar inför sin idrottstävling. En dag kan te sig banal i all sin enkelhet. Men skönheten finns oftast i det enkla. Välmåendet kräver inte storskalighet eller komplexitet. Det är inte alltid lätt att förstå vad det är som gör ett ögonblick till guldkantat utan det bara uppstår. Jag önskar jag kunde finna formeln bakom.

Jag tänker på den annonskampanj som Cancerfonden hade för något år sedan. En man som står och stryker en skjorta. En kvinna som rengör en ugn. Båda har överlevt cancer och hyllar vardagen. Ett oerhört vasst och känslomässigt budskap - att så mycket av värde finns dolt i enkla saker och göromål och att vi kanske inte uppskattar dem förrän de inte är självklara längre.

Så som den klassiska parafrasen You only live Twice ifrån James Bond-filmen. Du lever bara två gånger, när du föds och när du stirrar döden i vitögat. Så behöver det inte vara, så klart. Men tiden och dagen rinner så lätt mellan fingrarna om vi inte fångar den. Det är så slitet och ansatt, det där uttrycket Fånga dagen Carpe Diem att jag inte ens vill använda det längre. Överallt skrivs det men nu är det så urvattnat att det är tappar sin glans.

Jag föredrar därför Crea Diem, skapa dagen, om jag ska svänga mig med latin men ni förstår ju ändå att lite latin inte löser problematiken. Visdomsord är ändå bara ord utan handling. Troligen är det handlingarna som föder visdomsorden och inte tvärtom.

Nu ska jag iväg och slänga lite skräp på tippen, botanisera några vackra krukor i blomsteraffären, inhandla en lördagmiddag och avnjuta ett barns fotbollskamp. Ingen stress utan rent nöje, sådant som är så mycket lättare att finna under en helgdag jämfört med en vardag. Hit et nunc.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg