Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Ditt tidigare jag


Det kungliga svenska postverkets kampanj från 1994 då unga människor uppmanades att skriva ett brev till sitt framtida jag var en stor succé. Över tjugotusen skrev brev som sedan legat förvarade i tjugo år och nu skickats ut till författarna. Det måste kännas märkligt för att man får ett brev från sig själv författat i betydligt yngre dagar med allt från förmaningar till drömmar om framtiden?

Tankar kring om man skulle få ett jobb, krig i världen och våld i samhället. Uppmaningar om att försöka finna lyckan i livet och att ta hand om sig (mig?). Och så den senare upplagan av sig själv som nu lite frustrerat önskar att man kunde skriva ett brev tillbaka till den yngre jag och peppa, att det kommer att bli bättre och att en osäker fjortonåring är grym oavsett vad andra säger. Häftigt och känslosamt. Omkullkastande mentalt.

Tänk om vi alla hade kunnat prata med oss själva i olika åldrar och faser i livet. En liten diskussionsgrupp med en Per i olika åldrar som tillsammans gjorde upp planer som gynnade alla. Hjälpa och stötta och drömma. En förståelse kring sig själv i unga dagar och i äldre. Jag tror att vi alla hade haft glädje av det. Inte minst så att de yngre jag har så stor påverkan på mitt jag av idag.

För den tjugoåring som jag en gång var som köpte en bil på blancolån som mitt senare jag fick ägna åratal åt att betala. Men även det jag har idag att tacka mitt yngre jag för - min utbildning, min fru och våra barn. Allt hänger samman. Coolt!

Nu är det ju inte möjligt att åka tillbaks och dra mig själv i örat och förmana ett och annat dåligt beslut. Däremot så kan jag ju nu tänka en och annan tanke på mitt framtida jag som också påverkas av vad jag tar mig för just nu. Mitt framtida liv så som pensionär, inte minst, är i högsta grad avhängigt av vad jag tar mig för i dessa dagar. Ja, allt jag gör idag påverkar kanske redan imorgon? Fjärilseffekten lever i allas vår tillvaro. Små krusningar på ytan ger stora ringar på sikt.

Kanske skulle vi alla skriva ett brev till oss själva då och då och märka med en dag det fick öppnas? Vi är alla olika kloka på olika sätt vid olika tillfällen, det tror jag bestämt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg