Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Kostym i det tysta


Det ösregnar därute, utanför fönstret. Formidabelt totalt ösregn. Fyra plusgrader vilket innebär iskyla i kombination med vatten från ovan. Men härinne är kaffet rykande varmt och temperaturen behaglig. Förnöjsamhet tillsammans med årets deklaration blir en bra sysselsättning inomhus.

Jag ska betala 1 419 kronor för att i framtiden kunna begravas. Det är verkligen ett bevis på svensk effektivitet. Alla ska dö så att årligen betala in pengar för att kremeras eller begravas är en synnerligen märklig, rationell och samtidigt cynisk syn på människors levnad.

I år blir det den sista gången jag deklarerar en vanlig aktiedepå. Numera använder jag enbart Kapitalförsäkring och Investeringssparkonto för Frihetsfonden.

2 206 kronor ska jag få tillbaka enligt skattmasen. Efter avdrag för resor till och från jobbet samt K4-plitande så ser det ut som om kanske tiotusen riksdaler kan komma åter. Låga räntor spelar stor roll för vad jag får tillbaka - det är ju roligt att få en större klumpsumma på vårkanten, samtidigt så vet jag att det är ett nollsummespel och att jag varken vinner eller förlorar. När fru Penning också deklarerat borde det landa på kanske tjugofem tusingar i retur.

Deklarationspengar åter ger utrymme för konsumtion. Vad ska vi göra med dessa slantar. Investeraren i mig säger att de borde sparas för att bygga upp en framtida frihet. En annan sida av mig vill använda pengarna till upplevelser i någon form.

Tomas Tranströmer, vår stora poet, har lämnat oss kvar och gått vidare någonstans. Hans texter är av en enastående sort som berör mig på djupet. Så jag kastar fram tre av hans alster för mitt sinne att beakta och begrunda - så att vi kan nå ett beslut och konsensus. Kanske så även för dig?

Den här kvinnan köper och köper saker för att kasta i gapet på tomrummet som smyger bakom henne.

Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.

Tiden är ingen raksträcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig mot väggen på rätt ställe kan man höra de skyndande stegen och rösterna, kan man höra sig själv gå förbi där på andra sidan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg