Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Spenderbyxor


Det finns inte en endaste krona i vår familjs ekonomi som inte har en lupp på sig. Att detta ens är möjligt beror på vårt eminenta verktyg för modern budgethantering - You Need A Budget - som tittar på allt ifrån plånbokens kontanter till bolånens galna mastodontbelopp. Familjen Penning är inte rik men vi har koll. Och med koll så har ekonomin stadigt blivit allt bättre och fortsätter i den riktningen. Varje år minskar våra skulder och tillgångarna ökar. Vi har inte valt att spendera mera för att räntorna är låga och för att vi tjänar ganska bra, istället så har vi tagit det gyllene tillfället att jobba mot skuldfrihet.

Senast igår blev jag lite glad då jag hörde att elpriset kommer att vara lågt framöver då det var en bra regnig sommar. Se där, allt var inte dåligt med semestern! Inom kort så hakar min lön upp med 25 procent, bensinpriset sjunker och räntebanan ter sig trevlig fram till åtminstone 2018 då vi hunnit med att amortera bort ytterligare 7 % av lånen. Jag undrar när läget blir bättre än så här under min livstid?

Alla slantar vi får in i vår privatekonomi ska ha ett jobb. De är alla små arbetare och tjänstemän som på ett eller annat sätt ska bidra till den Penningska maktsfären. En del ska rekrytera nya pengar, andra ska förnöja sitt herrskap och en annan grupp ska sköta markservicen. Grundregeln är att fler penningar ska marschera in genom stadsporten än knalla iväg ut i landskapet. Inga slantar tillåts att softa bort sig via veckotidningar eller skräpinköp.

Jag känner mig rejält nöjd med att jag alltmer kommenderar pengar till att utföra upplevelser framför att bytas mot konsumtion. Prylar ger kortvarig lycka, det är min erfarenhet. Minnen av resor och äventyr, däremot, hänger kvar som underbara minnen och formar en person framåt i livet. Galet är att ständigt byta bil, platt-TV, garderob och kök - det är visserligen kul men blott en stund. Prislappen är däremot gräslig.

Mycket bättre är att investera i litteratur, god mat, fantastiska viner och underbara filmer. Ännu bättre är att köpa sig ett musikinstrument och att lära sig spela och sjunga eller börja en utbildning och vidga sina vyer, lära sig nya språk eller färdigheter. Och att att resa till New York, månen eller Flen eller vartsomhelst. Roligare, värdefullare men inte nödvändigvis dyrare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Läs om tankar kring mina investeringar och aktier på min blogg hos TradeVenue

Kommentarer

Populära inlägg