Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Skamlig fattigdom


Ingen ska inbilla sig att det är svårt att bli skuldsatt, fattig och skamfylld. Man är inte per automatik en ansvarslös eller mindre vetande människa för att få besök av fogde eller skuldindrivare. Jag hade kunnat vara en av dem och det kan jag säga utan en sekunds betänketid.

De som inte läst om oansvarige Per Penning kan, om sådant intresse finnes, läsa om mina åldrar. Först i serien var den om barndomen som följdes av ungdomen. Del tre heter de tjugo och den sista färdigskrivna delen de trettio. Ja, läser ni dessa trådar så blir det svårt för er att se något annat än en slarver. Numera är dock många sämre ovanor hänvisade till historien - jag har växt upp fastän det tog tid.

Det finns gott om svenskar som ser sig som rika då de tjänar bra, bor flott och kör ny bil. Att boendet är hårt belånat och att bilen är privatleasad förbises enkelt. Att alla slantar in rinner snabbt ut varje månad är helt naturligt - nya kommer ju strax. Enkelt är det att komma på fall och i onåd. Sjukdom, arbetslöshet eller ren otur. I vårt land är det många gånger värre straff på att vara skuldsatt än att ha mördat en annan människa, att få skuldsanering är svårt och att få skulder efterskänkta hart när omöjligt. Skulden och skammen kan därmed bli livslång, en dräpare kan få tidsbestämd bestraffning.

Att allt ter sig mörkt för en skuldsatt människa är i sig inte konstigt. Om man inte kan se en väg ut är det mycket tärande. Likväl så är allt i våra liv blott en projektion av hur vi ser på oss själva och allt kring oss. Att inse att man själv måste ta tag i rodret och styra är i all väsentlighet nödvändigt då offerkoftan alltid ser skulden skapad av yttre omständigheter. Med små steg och lite kaizen så är det mesta möjligt, det vill jag tro.

Jag personligen är ytterst tacksam för de livserfarenheter jag gjort som i sin tur hjälpt mig att tänka mig till den jag är idag. Allt föds ur vad vi tänker, tankens kraft är enorm, fantastisk, kraftfull och samtidigt farlig. Att vi i förlängningen blir alltmer lika de tankar vi tänker är en övertygelse och en insikt som grott fram under senare år. Vi är lika kloka, vänliga, intressanta och vackra som vi någonsin kan tänka oss.

Dagens tanke går från mig till alla de fattiga svenskar som inte kan sova, lever i ångest och saknar en utväg. Den tanken är fylld med tro och hopp om att alla ni är ert eget ödes hjälte och att ni en dag kommer att se tillbaks på eländet med ett litet leende i mungipan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Ja skammen är tuff att leva med. Har alltid haft flyt och enorm tur tills turen en dag tog slut. Dock är jag tacksam för min fina familj. Försöker uppskatta det lilla och tänka att om jag kämpar nu, då kommer det en ljus framtid. Förhoppningsvis innan barnen är för stora för att förstå. De är fortfarande väldigt små, båda är under 3 år. Då kanske med lite tur och järn vilja kan den här härvan vara fixad innan de börjar skolan.
    Tack ännu en gång för ett bra inlägg. Jag suger åt mig all hopp. Det jag upplever som jobbigast är att jag inte är så kunnig när det gäller ekonomi. Kan inget om budget och allt sånt där viktigt. Därför är din och alla andras bloggar guld värda.Jag har helt enkelt börjat läsa om alla bloggar från början för att förstå. Vem sa att ta ansvar är lätt när man har blivit fattig? Hahaha. Hur kommer det sig att jag aldrig har lärt mig? Skrämmande!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg