Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Månadssummering 2020 juni

Njuter av trädgården. I år har jag försökt utöka med blommande växter som bin och fjärilar älskar. Stäppsalvia är nytt men har mycket lavendel som också är populärt. Har tre nässefjärilar som verkar vara buddies då de hänger mest hela dagarna. Upplever dock att det är färre insekter i år vilket är lite oroande. Vart har alla humlor tagit vägen? En fem eller sex stycken är allt som besöker min rabatt. Känner en oro för våra små trädgårdsmästare.
Värmen har stundtals varit brutal denna månad och hemarbetet tungt ibland. Men nu när vi summerar juni månad ska föll inkomsten in väl. Skatteåterbäring och normala inkomster gav ett gott belopp. Och även om vi lever gott och inte snålar alls nådde vi ett sparande på 32% varav långsiktigt 22%. Avkastningen totalt sett var dock negativ med -0,25% vilket innebar att Sunny Days™ steg med 1,68% insatt kapital medtaget. På något sätt är det mentalt tillfredsställande att kunna öka kapitalet även vid nedgång. Sedan årsskiftet är guldhönan 8,74% fetare…

Tankar kring boende


Tre tankar i en kombination kring boendets vedermödor.

Den första handlar om reavinstskatten på villor för äldre som önskar att sälja och flytta till något mindre och underhållsmässigt enklare. Det finns i Sverige över trehundrafemtiotusen villor där det bor en enda person. Tacka tusen för det - att betala 22 % i skatt på vinsten i en försäljning? Och där de resterande slantarna sedan inte räcker till för en annan bostad? Svenskt regelverk är föråldrat, orättvist och flagrant oförskämt mot äldre människor. Reavinstskatten tar ingen hänsyn till inflationen eller hur länge du bott i en bostad. Att vara äldre och ta banklån är dessutom svårt och gör du vinst på din bostad får du inget bostadstillägg. Billiga hyresrätter med tillgänglighetsanpassning är dessutom få. Nej, man tvingas bo kvar i en stor villa i väntan på döden. Skäms, regering och riksdag!

Samtidigt som detta permanentas så visar det sig att svensken i gemen aldrig varit mer skuldsatt än nu. Grattis, Lyxfällan - nya adepter till framtida säsonger lär fylla på leden. 3 600 miljarder kalla är utlånade till de svenska hushållen. I den statistik som SCB tar fram varje kvartal kring hushållens finansiella ställning kan utläsas att skulsättningen ökat mer än fyra gånger sedan 1996 då familjen Penning äntrade bostadsmarknaden.

Var femte villaägare oroar sig också för att behöva tvingas flytta. Ja, jag förmodar att de där åldringsvillorna inte finns med här - där finns en annan typ av oro. Nej, det handlar om i huvudsak yngre villaägare med höga bolån. Oron handlar om sämre tider, arbetslöshet och sjukdom. Det gäller att hålla sig frisk och att kunna arbeta för att mota högre framtida räntekostnader. 30 procent svarar att de skulle behöva förstärka sin ekonomi med minst 6 000 kronor per månad för att behålla sin bostad och levnadsstandard om någon i hushållet förlorar jobbet eller blir långtidssjukskriven.
Levnadsstandard? Ja, i vår lilla by körs det runt i fina bilar trots att man inte nått trettioårssträcket. Att amortera är mest ett tvång för dessa unga familjer och en ränta på 3 procent är en mardröm. Lite lustigt är att det nu introduceras en försäkring för att kunna bo kvar vi arbetslöshet eller sjukdom. Undrar hur många som kommer att nappa på den? Premien på försäkringen är dold bakom ett telefonsamtal.

Det finns mycket klokskap i att lära sig lite företagsekonomi och sedan applicera denna lärdom på den privata ekonomin. Skillnaderna är inte så stora. Att balansera en budget, att ha soliditet och intäkter och kostnader i balans med en möjlighet till utdelning - ett sparande, en semester eller annat som förgyller livet. Att bo ståndsmässigt är ingen mänsklig rättighet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg