Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Inte utan en sjö, en skog, en strand


Att försöka imponera. Att vilja inkluderas. Att sukta efter bekräftelse. Att finna lyckan.

Jag måste beklaga. Jag sänder mina kondoleanser. All heder åt dina ansträngningar och dina fruktlösa försök. Allt jag kan säga är att denna fåfänga trängtan bara leder dig i fel riktning och längre bort.

En strävan i att nå inre frid, lycka och glädje från utsidan är att be om bekymmer. Det är att ge bort rodret åt andra som inte har ditt bästa för ögonen. Att skylla dina tillkortakommanden, dina sorger och dina grå dagar på andra än dig själv. Att dina försök att bli tillfreds med ditt liv är beroende av de kort du gavs att spela med.

Men det är i sanning goda nyheter. För du har fel i att lyckan beror av andras gillanden av dina statusmarkörer, din framgång i yrkeslivet eller för den delen dina vitsar. För om det var så skulle du vara körd. Då skulle du vara ständigt utlämnad.

Inte alltför sällan tänker jag kring all den energi och frenesi människor lägger i jakten på att bli något, att verka vara något, att göra rätt så som de tror att rätt ska vara. Konsumtionen, statusjakten och den yttre skönheten - oskrivna normer. Så här är du rätt, så där är du fel.

Jag bestämde mig för länge sedan att jag inte spelar detta spel. Jag är oantastlig. Du kan inte förorätta mig men heller inte berömma mig om jag inte godtar det. Makten är min och det är inte ens komplicerat - lycka kommer inifrån.

Jag lever med enkelhet utan allt vad status eller samhällsklass innebär. Däremot så behöver jag annat. En horisontlinje. En skogsrand. Tystnaden. Jag lever med lätthet utan stadsjeep, kökslyx och kändismingel. Men inte utan en sjö, en skog, en strand.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg