Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Köpa bil kontant



Att köpa bil - överhuvudtaget - är inget jag rekommenderar. Det finns inget positivt i det att hämta för någon privatekonomi eller för miljön. Bil är ett svart hål för slantar. Familjen Penning har två.

Numera köper vi alltid bil kontant. Det är slutlånat.

Som arbetssituationen ser ut så behöver vi två droskor och det är inte billigt att äga, inte ens utan lån. Vi håller oss däremot till bättre begagnade fordon som gärna får ha en bula här och en repa där som får ned prislappen. Ifjol köpte vi vår nyaste vagn av årsmodell 2013 och med niotusen mil på mätaren. För den betalade vi etthundratretusen kronor kontant.

Det är modernt att leasa sin personbil. Det argumenteras att det är prisvärt, enkelt och bekvämt. Jag kan skriva under på de två sista argumenten men knappast det första. En ny bil blir aldrig prisvärd, varken som köp eller som hyrbil. Möjligen kul men också dyrt. Nej, en bil ska vara minst två år gammal då udden av prislappen är rejält nedfilad. Ett köp kontant av en bättre, begagnad vagn är det minst smärtsamma.

Det är fullt möjligt att köpa en bil kontant. Men det händer inte av en slump och inte utan ansträngning. Däremot är det fullt realistiskt. Många människor släpar alltid runt på en avbetalning av sin bil. Är man i den situationen så är det bäst att betala av så aggressivt det går eller helt enkelt sälja bilen och köpa en annan billigare vagn.

Nya bilar är blanka och dyra. När du satt dig i den och kört ut från bilhandlarens hall så har värdetappet startat i en rasande utförbacke. De tre första åren är de vidrigaste. Att köpa en ny bil är som att säga att du vill köpa aktier för trehundratusen kronor eftersom du vet att de kommer att vara värda hälften om ett par år - och vem är dum nog att göra det?

Argumentet att en ny bil är pålitligare är ihåligt numera - det finns massor med begagnade bilar som är näst intill mint condition och utmärkt pålitliga. Vilka argument finns det överhuvudtaget mer än att det kanske är roligt med en ny bil? Nej, köp en ny-för-dig begagnad bil!

För att kunna köpa en bil kontant behöver man spara. I familjen Penning sätter vi undan varje månad för att kunna byta vagnparken då miltalen når minst tjugotusen mil eller då det börjar dyka upp kostsamma problem. Det fina med att byta in våra bilar är att de sällan är värda mer än vad inbytet ger - sällan vill bilhandlaren ens titta på våra sunkiga gamla åk.

Begagnat är smart. Du har köpt något som inte fullständigt rasar i värde samtidigt som du kan spara undan slantar i en raskare takt jämfört med om du lånade till en ny blank droska. Nästa gång du köper en begagnad bil så kanske du till och med kan köpa en lite nyare och lite finare bil?

Naturligtvis är ingen bil alls alltid bäst.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg