Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Uppskjuten konsumtion


Skatt är intressant. Vi betalar alla skatt i olika omfattning, både direkta skatter och indirekta. Spännande nog är att skatt är en lagstadgad skyldighet att betala till samhället utan direkt koppling till motprestationer. Vad pengarna i sig används till är bortom köparens kontroll - att köpa grisen i säcken är ett passande uttryck till skattebetalning fast du är under pistolhot likväl tvingad att genomföra affären.

Direkta skatter ligger på våra inkomster till större del och betalas oftast av din arbetsgivare utan din direkta inblandning - det finns inte något du kan göra i det hänseendet. På din lönelapp ser du en del av den skatt som betalas men inte all. Arbetsgivaravgiften, också kallas löneskatt, gör att exempelvis jag själv betalar 52% av de slantar som min arbetsgivare betalar för mig och min arbetsinsats. Totalt utgör skatt på arbete ungefär 60% av statens skatteintäkter - ju fler som arbetar desto bättre, kort sagt.

Indirekt skatt ligger på det som vi konsumerar. Här finns det punktskatter som exempelvis ligger på akohol, energi, fordon och avfall. Punktskatter definieras så som ett sätt att styra konsumtion i en viss riktning. Samtidigt så finns mervärdesskatten ,oftast kallad moms, med i princip överallt på all konsumtion. 25% är den vanliga momssatsen - av allt du köper är 20% skatt - och Sverige leder den tävlingen tillsammans med Danmark och Ungern inom EU. Viss konsumtion ha lägre moms. Momsen utgör c:a 20% av de totala skatteintäkterna. Det enda sättet att undkomma indirekt skatt är att handla med svarta tjänster och varor eller att inte handla alls.

Vid en schablonberäkning på Ekonomifakta så betalar jag ungefär 76% i skatt om jag räknar in konsumtionsskatterna. Om jag inte räknar med dessa hamnar jag på 62%. Det är nu man inser vikten av att försöka skjuta upp sin konsumtion för att istället konsumera omedelbart - eller ännu sämre: låna till den. All konsumtion går inte att vänta med. Men mycket är samtidigt heller inte av nöd och tvång.

Kan jag halvera min konsumtionsskatt och istället investera det belopp jag inte konsumerar (förenklat 25% moms) till 12% årlig avkastning så har jag skapat en köpkraft som är 75% större än om jag årligen förslösade detta belopp direkt. Konsumentskatten kommer vi aldrig undan oavsett om vi shoppar nu eller senare men ränta-på-ränta-effekten verkar även här - uppskjuten konsumtion har en hävstång i minskad skattekostnad.

Det finns bara vinster - för din plånbok, för miljön och för ditt välmående. Att statens intäkter minskar något kompenseras alltid av någon annan shopoholic.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg