Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Fixa andras drömmar


Allt åt alla - den nya svenska devisen. Jag vägrar dock att köpa det paketet då jag anser att resultat, belöningar och framgång ska kräva egen insats och egen ansträngning. Är man för lat för att arbeta och hellre ägnar sig åt föreningsliv - så varsågod, men inte ska du har betalt för det. Vill du sätta upp en pjäs med islamister som ingen vill se i slutänden - då är det din risk och dina pengar du satsar. Eller?

Nu är det ju dessvärre inte så i vårt land - det slösas frikostigt med våra skattepengar och ofta i helt meningslösa riktningar. Största skatteuttaget har vi men inte är vi bäst på välfärd. Hashtaggen #vadfanfårjag är i högsta grad levande på Twitter. Jag ser fram emot valåret för nu är det dags att straffa den genom tiderna mest usla regering vi skådat.

Jag jobbar inte för att fixa andras drömmar. Jag jobbar inte för att pungslås på pengar som sedan sprids för vinden. Ingen och åter ingen kan längre övertyga mig att det är solidariskt att betala skatt för vårt det gemensamma. Nej, jag tror det går åt helsefyr.


Jag jobbar och sliter för mig, min familj och mina nära och kära. Jag går upp varje dag i ottan och jag tjänar mina slantar åt mig - sedan väljer jag att skänka pengar i projekt som jag ser som värdefulla och potenta. Jag vill verkligen hjälpa människor men inte via våra politiker som helt saknar moral, etik och kontakt med väljarkåren.

Politiker har ansvar för skattemoralen. Vill de försäkra sig om medborgarnas tillit när det kommer till att förvalta deras skattepengar måste de också vara tydliga med vad skatten skall finansiera och hålla sig till det. Detta är så det borde vara.

Det fuskas och det döljs. Det är som om du bokar en hantverkare för att åtgärda det läckande taket, den trasiga grinden och den bärande väggen i vardagsrummet och när hantverkaren väl är klar upptäcker du oduglingen istället har använt dina pengar till att sätta upp en fondvägg i sovrummet, ett enormt fågelbad i trädgården och ställt en hink under sållet till tak.

Vad är det egentligen som gör att så många politiker tar sig rätten att använda skattemedel för mjölkgårdar, graffitiväggar, äventyrsbad och kamelfarmar? Är det verkligen moraliskt riktigt att tvinga oss att betala för det genom att ta av skattebetalarnas pengar?

Fixa dina egna drömmar - tulla inte på mina!

Läs även andra bloggares åsikter om , , intressant?

Kommentarer

Populära inlägg