Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Var god


Det finns helt uppenbart människor som njuter av uppmärksamhet och bekräftelse. Ja, de inte bara njuter utan tycks behöva det. Själv anser jag att detta bara är en social konstruktion som man göder inifrån men det är så jag ser det. Därför blir jag, även om jag försöker att låta bli, lätt irriterad över självförhävelse, ryggdunk och handhjärtan - något som flödar i det sociala nätverket på min arbetsplats. Oh, Ah och Oj vad du, vi, alla är bra!

Det sägs att vi alla är olika personligheter som har skiljda egenskaper - men även detta anser jag vara konstruerat. Jag tror att självkänsla är essensen av skillnaderna. Den inre trygghetens nivå avgör behovet av att vara utåtagerande och bullrig. Kanske är det så?

Ibland vill jag tysta alla dessa röster av gruppsykos - men jag låter bli. Jag har inget att vinna med det och jag har inte energin att debattera den. Likväl skulle jag vilja lägga in Warren Buffets ord i Yammerflödet:

Work hard in silence, do what you have to do 
and ignore the drama and negativity surrounding you. 
Let your success be your noise.

Att alla våra upplevelser kommer inifrån - det är fakta och också en tröst. Det innebär att vi alla har makten över våra känslor. Att känna förnöjsamhet i alla de situationer man befinner sig i är en av dessa självförverkligande känslor. Att leva sitt liv baserat på det humör man är i för stunden är enligt mig kontraproduktivt. Därför kommer jag osökt in på stoicism.

Stoicism kan grovt förenklat översättas med självbehärskning. Ett bra exempel är nedan ko stående i regnet. Den är inte nödvändigtvis glad men heller inte deppad - den är bara i sin situation.

En stoisk ko
Att vara stoisk är att vara lugn, sansad, harmonisk, balanserad och ej misströstande. Den stoiska filosofin fokuserar på två saker: hur kan vi leva ett fullbordat, lyckligt liv? Och hur kan vi bli bättre människor?

Målet med stoicism är att uppnå inre frid genom att överkomma motgångar, praktisera självkontroll, vara medvetna om våra impulser, förstå hur korta våra liv är och hur lite tid vi är tilldelade. Det är viktigt att vi förstår de hinder vi ställs inför i stället för att fly från dem.

We suffer more often in imagination that in reality.

Seneca

Ofta vill vi lägga skulden och ansvaret på utomstående orsaker eftersom det är bekvämast så - men sanningen är att alla konflikter startar inuti oss, i våra tankar och hur vi tänker om våra tankar. När vi flyr från verkligheten - en deadline, ett brådskande mejl - skadar vi bara oss själva och släpper på vår självdisciplin. Ett blankt papper, en tom canvas eller en oskriven att-göra-lista är inte stressande i sig - det är dina egna tankar som stressar dig. Det är inte utomstående krafter som gör att vi känner något, det är vad vi intalar oss som skapar våra känslor.

Hindrar det som hänt dig från att handla rättvist, generöst, med självkontroll, sunt förnuft och visdom, med ärlighet, ödmjukhet, öppenhet och alla andra kvaliteter som är viktiga för att en persons natur ska komma till sin rätt? Kom ihåg den här principen när du riskerar smärta: själva händelsen i sig var ingen olycka alls; för att uthärda och vinna över den är en stor lycka.

Marcus Aurelius, Meditations.

Jag anser att vi måste driva på oss själva och ta de obekväma, svåra besluten och ta tag i dess tillhörande uppgifter. Påminn dig själv om att tiden är din mest dyrbara tillgång. Lev inte som om du har ändlösa år framför dig. Döden ligger över dig. Medan du lever och kan - var god.

När du arbetar, var hänsynslöst närvarande. Påminn dig själv: det var inte meningen att du skulle skjuta upp detta. Om du känner motstånd, använd det då som tecken på att fortsätta. Om du aldrig misslyckas, så lär du dig inget.

Det som är livet, Upplevelse, Lycka, Medkänsla, intressant?

Kommentarer

Populära inlägg