Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

I skuggan

Ja, det lite konstigt. Men nu är jag här igen där jag en gång var. I skuggan. I solnedgången. I periferin. Där jag trivs bäst, kanske. Ingen strålkastare utan en solstråle mot mitt ansikte. En stilla kvällsbris däri jag kan notera och fundera. Min tid på en plats är över och jag har vandrat hem till min egen domän. 
Att skriva är inspiration. Varje ord ska vara avvägt och ha sin funktion. Därför lär mina texter bli mindre frekventa än förr. Men samtidigt, med stor säkerhet, intressantare i sitt innehåll. När jag lyckats som bäst med mina ord, då har jag känt mig berörd och nästan gråtmild. Och tänkt att det här, det blev bra. För precis som prat i största allmänhet så är även texterna mångfaldet större än efterfrågan. Om du ska lyssna på något så ska det vara värt tiden och uppmärksamheten. Detsamma med texten - den ska vara kärnfull, intressant, lärorik och skapa något hos läsaren. Vad detta något än är så ska det kännas värt mödan.
Jag började att skriva på den här bloggen 2007. Det ä…

Leda till vattnet


Att ha barn är ett stort ansvar men samtidigt en oas av obegränsad kärlek. Små barn och stora barn - det spelar föga roll för att en gång förälder, alltid förälder. Och ens barn är kloka, vackra, begåvade och vi föräldrar är inte alls partiska i målet. Vi vill dem allt väl och vi önskar dem all lycka. De är liksom vår spegelbild men också en projektion av våra egna framgångar men också tillkortakommanden. Helst ska de göra det vi gjorde bra men inte det som blev pannkaka.

Ett misstag vi gör så som föräldrar är att vi tror oss veta det bästa för våra barn. Vi vill bereda vägen för dem, påverka dem i vissa riktningar och lägga oss i deras val. Fel, fel, fel. Det behöver vi sluta upp med. Vad vi behöver göra är att påvisa chans och risk för utfallet av de val de vill göra - inte värdera deras val. Om du inte förstår vad jag menar - lägg ett mail eller en kommentar så ska jag förtydliga med ett par exempel.

Vår son är ett under av klokskap. Inte så konstigt, han är ju min son. Däremot är han klokare än vad jag var i mina tidiga tonår. Han och jag fick en stund i bilen häromdagen då vi pratade om sparande och vad det innebär över tid. Jag försökte förklara ränta-på-ränta-effekten men det hade han svårt att ta in. När vi kom hem gjorde jag en kalkyl i ett excelark och visade honom hur han med synnerligen modest sparande av sin månadspeng, studiebidrag, studielån och senare inkomst med lätthet kunde nå sin första miljon vid dryga trettio år, sin femte vid fyrtiosju år och sin tjugonde vid sextio års ålder. Ja, det är till och med så att jag synade kalkylen flera gånger för att inte lura honom. Han blev upprymd och jag tror att han insåg vidden.

Ränta-på-ränta-effekten. Likadan i alla kalkyler.

Vi pratade lite om spel. Han undrade varför jag köpte lotter ibland. Mitt tunna svar var att jag finner nöje i det men att det inte är rätt väg att använda i ett försök att nå ekonomisk frihet. Men för dig, min son, som har tiden med dig kan du garanterat skaffa dig en högvinst via ett sparande.

Barn är kloka. Du kan inte tala om för dem vad de ska göra. Det enda du kan göra är att visa vad de kan åstadkomma. Du kan leda ditt barn till vattnet men inte tvinga det att dricka. Men för guds skull - missa inte detta. Led dem och gör det nu och kanske, kanske de finner insikter.

Kommentarer

Populära inlägg