Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Prat


I dagarna publicerades än mer skräckpropaganda. Pensionsmyndighetens förslag på riktåldern för att gå i pension ger oss att vi måste jobba längre upp i åldrarna. Exempelvis behöver dagens 35-åringar arbeta tills 70 års ålder för att åtnjuta åtminstone 70 procent i pension. Riktåldern ska justeras upp efterhand, är tanken, och för varje årskull ska detta ske vid 60 års ålder. För att undvika stora förändringar i riktålder under kort tid är förslaget att riktåldern för en årskull ligger stilla i tre år innan den kan ändras med maximalt ett år i taget. Tidigaste pensionsuttag sätts till riktåldern minus 4 år. För mig som är född 1967 ser riktåldern ut att bli 68 år och jag kan då gå i pension tidigast vid 64 år. Eller?

Nja, inte riktigt så enkelt. Riktålder avser uttag av allmän pension och inte tjänstepension. Och bortser vi ifrån pension överhuvudtaget är det ingen skyldighet att arbeta om man kan försörja sig på annat sätt - exempelvis via passiva inkomster. De flesta av oss sparbloggare klarar nog av det under ett antal år. Att spara till sin pension har nog aldrig varit viktigare. Att luta sig mot nyckfulla politiker är vanskligt.

Allt är inte nattsvart dock. För att få folk att jobba längre så kommer den höjda riktåldern och rätten att stanna kvar på jobbet kombineras med en hel rad andra reformer och förslag. Det finns nämligen olika hinder i regelsystem och avtal som skapar hinder för dem som vill jobba längre. Därför föreslås bland annat ökade satsningar för att förbättra arbetsmiljön, underlätta karriärbyten och studier längre upp i åldrarna samt anpassa a-kassa, sjukförsäkringar och andra socialförsäkringar till åldershöjningen. Förhoppningsvis kommer det konkreta lösningar på hur du kan trappa ned din arbetstid ju äldre du blir.

Det är tröttande med tjatet om att folk går i pension tidigt. När den första allmänna pensionen infördes i Sverige var det den liberala regeringen under statsminister Karl Staaf som drev igenom den och därmed inledde ett sekel av sociala reformer. Då var pensionsåldern 67 år. Och medellivslängden var bara 59 år. Idag är medellivslängden runt 83 år för kvinnor och 79 år för män. Samtidigt så har arbetsmarknaden förändrats drastiskt sedan dess. Varför har vi maskiner, datorer och robotar till hjälp om vi ändå ska jobba mer och längre? Beats me!




Kommentarer

Populära inlägg