Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Stoiska råd


Intressanta tider med en nyvaknad volatilitet. Utpräglade blankarprofiler är nog de enda som tjänat sig en hacka? I sociala medier är oron stor och många skribenter vet inte riktigt vilken fot de ska stå på - är detta kortare störning och korrigering eller är det början på slutet? Många är de investerare som lutar sig på erfarna diton eller sådana med skenbart större självförtroende - vad ska man köpa och vad ska man sälja? Hjälp mig, ge mig ett råd! 

Själv ger jag inga råd, främst av två skäl - jag är som de allra flesta med tankeförmågan i behåll ingen siare om framtiden och jag vill heller inte stjälpa någon. Men ett råd har jag och det är inte ens mitt eget: om du är orolig eller har svårt att sova på grund av skakningarna så har du troligen för mycket av dina slantar investerade på börsen. Det rådet kan jag stå för.

Få kommer undan. Själv har jag exempelvis tappat drygt 3 procent i en av mina ISK på en månad - motsvarande en solresa för två under en vecka. Men vad har jag egentligen förlorat? Inget alls faktiskt då samma ISK fortfarande ligger 9 procent plus i år. Allt handlar om perspektiv så egentligen är inte börsen så väl lämpad för minutfluktare. Backar man lite så har de flesta av oss fått finfin avkastning på tre eller fem års sikt.

En egen strategi är grunden, inte att ha någon annans. Många kopierar andra på exempelvis Shareville men det är för vanskligt för mig - jag har ingen insyn i dessa människors livsförhållanden och förutsättningar - heller inte deras mentala förmågor. Därför kan jag heller inte lägga vår privatekonomi i andras knän. Det borde inte du heller göra. Oj, där kom ett råd till.

Fastän många säger att det är fel att amortera i dagens låga ränteläge så är detta en viktig komponent i familjen Pennings privatekonomi. Skälen är flera - vi köpte ett dyrt hus med besvärande belåning är ett, de låga räntorna ett annat. Vi har sänkt vår bostads belåning med 13 procent sedan inflytt 2011 vilket motsvarar 19 000 kronor i ränta per år vid 4,5 boränta. Om och när vi kommer dithän vet inte jag men amortering är och förblir den säkraste av alla sparformer. En belåningsgrad på 50 procent av marknadsvärdet är för oss en lagom nivå att sluta att amortera på. Skulle marknadsvärdet falla efter det så får vi vackert börja amortera igen. I nuläget behöver vi amortera i aktuell takt åtta år till - då vi fyller 59 år, jag och frugan. Mitt råd är att amortera som en del i andra sparformer. Det var det sista och tredje rådet.

Antingen så är man fullinvesterad på börsen eller så är man inte där överhuvudtaget är en poulär devis. Säkert en bra strategi för de som använder den. Passar dock inte mig. Jag flyttar dock min exponering beroende på hur konfident jag känner mig kring allt från världsläge till delårsrapporter. En känsla för feeling passar mig och jag vinner och förlorar i olika omfattning. Jag är exempelvis till delar på väg ned mot en exponering mot aktiefonder på 55 procent. Däremot månadssparar jag fortsatt i aktiefonder. Sådan är min väg. Det kan finnas en och annan tjurfälla och jag tror att vi sett det bästa redan av börsen för denna gång.

Jag blev häpen och uppmärksammad av Lendify så som en bra ekonomiblogg. Jag blev glad men besvärad då jag inte är i klass med så många andra. Hypris är inte min paroll så jag fortsätter som vanligt med min stoiska filosofiska väg så får de andra ta hand om riktig kunskap. Nä, nu ska jag göra mitt månadsbokslut. Ett surt sådant. Sådant är en investerares leverne.

Kommentarer

Populära inlägg