Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Påverkansgrad


I hur stor grad är vi ett flockdjur? Vad är rationella och genomtänkta beslut? Och vilka är de snabba och överilade besluten? I vilka situtioner tar jag det ena eller det andra? Och hur mycket påverkas jag av allt jag läser eller hör? Detta är frågor av vikt, inte minst för en investerare.

Om jag tittar på mina egna investeringar är de en blandning av egna beslut och andras tankar. I mina bättre stunder vill jag påstå att de alla är av rationell karaktär samtidigt som jag vet att det inte är helt sant. Jag kan villigt erkänna att jag påverkas mycket av vad duktiga människor påstår. Och ju lättare jag kan identifiera mig med dem desto lättare är det att svälja betet helt.

Insikter kring begränsad förmåga och att ha bränt mig tidigare på grund av övertro på mig själv spelar också roll. Jag har genom åren gått från fondsparande till aktier till ETF:er till hävstångsinstrument och slutligen tillbaka till fonder - i huvudsak index. Jag lyckades aldrig över tid slå index. Jag är medelmåttig, helt enkelt.

Andra är duktigare men ofta står det i proportion till tiden man lägger ned. Själv skulle jag knappast påverkas alls av exempelvis Kavastu - vi är så olika och hans intresse för börsen och att läsa siffror och grafer, där inser jag att vi lever helt olika liv.

Sådant behöver man inte ens gå utanför familjen för att inse. Jag älskar att budgetera men det gör inte min fru. Hon är generellt sparsam och kan inte anses ta impulsiva köpbeslut och det är ju bra. Samtidigt lämnar hon med varm hand över detta budgetarbete till mig och har inga större synpunkter så det finns inget problem. Så har alla inte det, förmodar jag. Vissa är säkert gifta med en slösa och en penningslarver. Så vad gör man då?

En kärleksdate kan faktiskt bli en budgetdate. Och ren manipulation fungerar säkerligen det med.

Älskling, du vet - om vi inte äter utelunch denna och nästa vecka har vi pengar över till den där spahelgen du vill göra. 

Hjärtat, du vill ju åka till Kanarieöarna - ska vi sätta oss ned och planera för det i helgen? 

Detta är knepet - attract your honey with honey - and not money!

När ni väl sedan sitter framför budgeten behöver du kanske fortsätta att tala om vad ni vill göra, vad ni önskar för era barn, resan ni vill göra och så vidare. Att tala om livsmål istället för finansieringslösningar är alltid bättre i alla förhållanden, vill jag hävda.

Men om din partner älskar att spendera och det är hart omöjligt att få vederbörande till budgetblocket? Vad gör du då?

Jo, kan du bara visa hur en budget kan hjälpa till att ge henne eller honom mer av det de önskar väcker du säkerligen intresset. Som exempel: kan ni tillsammans minska matkostnaden en månad så finns det mer att kategorisera till annat.

Att sedan ofta prata om mål och medel med varandra är hälsosamt för förhållandet.

Kommentarer

Populära inlägg