Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte.

Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprakt …

Allt vi vet


Allt vi vet är att vi inte. Allt vi tror är påhitt. Vi målar oss en tavla med tro, tanke och fantasi. Inget är verkligt förrän i stunden, det vi kallar nu. 

För nästan tio år sedan skrev jag om min far som jag då trodde var på väg från oss. Så blev det inte, fantastiskt nog, och idag är han trots sina år imponerande vital och fortsatt klar i sinnet. Lille far är en styrkekarl. 

Och för tio år sedan var lille mor ledstjärnan, kraften, energin och styrkan i deras förhållande. Inget fattades henne och min tro var att snart blir hon ensam. 

Idag tio år senare är verkligheten annorlunda. Lille mor börjar bli krum, hennes kropp är trött och sinnet har svikit henne mer och mer för varje dag. Hon som en gång bar mig, födde mig till denna värld och gav mig liv är nu den människa, som jag har så mycket att vara tacksam för, med fler sämre än goda dagar. 

Livet är inte rättvist. Det kan aldrig någonsin heller bli. Livet är rart och skört. Vi har inget annat. Varje stund är långt mer värdefull än vad vi förmår att värdesätta. Sådana är vi.

Jag är dock tacksam för att jag fortsatt har både far och mor kvar och att deras liv tillsammans fortsatt innehåller förnöjsamhet, ork och gemenskap. Deras äktenskap är ju uråldrigt och de har, till skillnad från många andra, valt att inte ge tappt under svåra tider. Min syn på mänskliga förhållanden är just det - att de aldrig kan fördjupas om de inte innehåller både glädje och sorg.

Vem vet, kanske jag drar min sista suck före mina föräldrar. Allt vi vet är att vi inte. Men vad vi vet är att i nuet bor det enda vi vet.

Frodo: "I wish the Ring had never come to me. I wish none of this had happened.

Gandalf: "So do all who live to see such times but that is not for them to decide. All we have to decide is what to do with the time that is given to us."

Kommentarer

Populära inlägg